Liberalism är att vara tuff när det krävs, så att människor blir trygga och fria. En kraftfull stålhandske mot gängen. Och förebyggande arbete genom lovikkavanten. Det var budskapet när Liberalernas partiledare Johan Pehrson talade i Visby på lördagsförmiddagen.
– Det är en ”Ur och skur-liberalism” som aldrig kan blunda för de svåraste samhällsproblemen eller mest obehagliga sanningarna. Liberaler måste flytta på de stenar som skapar och göder stora samhällsproblem. Att värna människors trygghet och därmed frihet är väldigt liberalt.
Liberalism handlar också om att ställa krav på att medborgare kan prata svenska och om skola och utbildning, enligt Johan Pehrson. Att alla ska ha en bra skola, utbilda sig och komma till sin rätt. Han menar att digitaliseringen av skolan gått för långt, och meddelade att läroplanen ska ändras med målet att göra förskolan helt skärmfri.
– Femåringar sitter förhäxade framför skärmar istället för att utforska världen.
Enligt Johan Pehrson har L tidigare blundat för problem med friskolesystemet. Att det finns avarter som skor sig på bekostnad av eleverna. Därför har de lagt om politiken för att städa upp i systemet.
– Vi borgerliga har inte alltid varit klarsynta i den här frågan. Vi har varit enögda inför vissa problem. Men det första jag gjorde var att lägga om Liberalernas friskolepolitik.
”Det är utbildning som är vägen till frihet och egenmakt. Det är vägen till en bättre morgondag, där gängen faller samman och vi kan blomstra.”
Johan Pehrson drog hem applåder när han talade om att EU behöver stärkas och att Sverige behöver gå från basic-medlem till premiummedlem genom euron: ”Ensam är bara ensam. Men ensam blir också sakta med säkert fattigare. Och vi ska såklart välkomna Ukraina som medlem i EU så fort det bara är möjligt”.
Runt 400 personer kom till Almedalen för att lyssna på Johan Pehrsons tal, vilket är den lägsta publiksiffran hittills under politikerveckan.
LÄS MER:Så var Nooshi Dadgostars tal i Almedalen
LÄS MER:Så var Muharrem Demiroks tal i Almedalen
LÄS MER:Så var Magdalena Anderssons tal i Almedalen
