Kommer AI att ändra vårt sätt att tänka? Behöver vi tänka mindre eller tänka mer, inte efter men före? (Arkivbild)
Kommer AI att ändra vårt sätt att tänka? Behöver vi tänka mindre eller tänka mer, inte efter men före? (Arkivbild) Bild: Jonas Lindstedt

Lars Bäckström: Kommer AI att ändra vårt sätt att tänka?

Debatter i Sverige handlar ofta om rättvisa. Det tycks bara vara en sak som fördelas rättvist. Det är förstånd. Det är inte många som klagar över att de fått för lite.

ANNONS
|

Förstånd kallas också intelligens. Det är dock lite osäkert vad vi menar. Ofta menar vi förmågan att minnas och att förutse och lösa problem. Ibland talar vi om logisk intelligens, ibland om social intelligens. En definition säger att intelligens är det man mäter med intelligenstest, IQ.

Det sägs att alla kan lära sig allt om de satsar 10 000 timmar. En som sa till Stenmark att han hade tur fick svaret: ju mer jag tränar desto mer ”tur” får jag. I en mening är vi alla resultatet av gener och miljö. Det är lättare att lära en basketspelare på 1,98 att spela bättre än att få en spelare på 1,78 att bli 1,98.

ANNONS

Sverige vill vara en meritokrati. En individ ska belönas efter förtjänst och skicklighet. Pappas pengar och mammas kontakter ska inte avgöra framtiden för någon. Det är ett fint ideal. Men det är inte alltid så.

Nu väntar en stor förändring: artificiell intelligens, AI. Ångmaskinen, förbränningsmotorn och elen avlastade bördor från kroppar och muskler. Bilen, datorn och mobilen har förändrat vårt sätt att leva.

I Uddevalla installeras virtuella konstverk på torg och i parker. Verk som endast kan ses via mobiltelefon. Redan skrivs vissa tidningsartiklar av AI-robotar. Självstyrande bilar finns i testversioner.

Nästa steg är läkarbedömning via AI.

För en tid sedan lanserades Chat-GPT. Den kan svara på det mesta och skriva tal, för livets högtider. Ge den några stödord, så levererar den en hyfsad text.

Kan man äga en självstyrande bil? Om en olycka händer, vem bär ansvaret? Ägaren eller företaget som skapade tekniken. AI gör det meningslöst för skolor att ge hemuppgifter. Ingen kan veta om det var AI som gjorde jobbet. Nästa steg är läkarbedömning via AI. Affärs- och börsbeslut via AI? Början är redan verklighet.

AI kan generera kultur, konst, musik och dikt. Redan uppträder Abba-avatarer i London. Snart kan AI spela in låtar med exakt samma röst som Elvis, eller skriva musik som låter precis som Lennons. Upphovsrätt skyddar inte mot ”Sivle” eller ”Nonnel”. En AI-bot kan skapa text och ljud till bästa sommarprogrammet i P4 2030.

ANNONS

AI kan troligen förutse vilka som vinner valet 2032. AI kommer sannolikt vara med och forma alternativet som vinner. Kanske kan AI låta oss behålla kontakt med dem som går bort. Med tillräckligt med indata är det mesta möjligt. En evig Einstein, vore det bra?

Kommer AI att ändra vårt sätt att tänka? Behöver vi tänka mindre eller tänka mer, inte efter men före? I USA har tech-profiler”, bland andra Elon Musk (Twitter) och Stephen Wozniak (Apple), skrivit ett öppet brev och krävt att användandet av AI sätts på paus och regleras. Tusentals IT-experter har skrivit på.

Det är svårt att sätta framtiden på paus. Och Kina lär inte följa med i en sådan paus. På 1800-talet fanns ”ludditer” i England som försökte stoppa de nya spinnmaskinerna. I Frankrike sägs att arbetare kastade in träskor i maskinerna, där myntades begreppet sabotage (sabot = franska för träsko).

Det hjälper inte att vara efterklok. Vi måste försöka vara förkloka.

I Sverige gryr en debatt om AI, främst bland forskare. Det vore en framtidsfråga för partierna att ta tag i. En debatt långt viktigare än den om dragartister. Vilka lagar krävs? Det kan behövas globala regler.

Ingen i Uddevalla trodde 1974 att varvet skulle läggas ned 1984. Ingen trodde 1993 att alla elever snart skulle ha en mobiltelefon i fickan. De förändringar som väntar är större.

ANNONS

Det hjälper inte att vara efterklok. Vi måste försöka vara förkloka.

LÄS MER:”Människor kan fortfarande vara involverade” – intervju med en AI-robot

ANNONS