Även unga elitaktiva kan bli svårt sjuka av covid-19 och kanske få långvariga effekter av viruset. Arkivbild.
Även unga elitaktiva kan bli svårt sjuka av covid-19 och kanske få långvariga effekter av viruset. Arkivbild. Bild: Mats Andersson / TT

"Unga elitidrottare kan bli illa medfarna"

De flesta unga och friska elitidrottarna drabbas inte särskilt hårt av covid-19. Men eftersom man ännu inte vet vilka långvariga konsekvenser viruset kan få är idrottsläkarna på tårna.
– Det kommer att bli en utmanande höst och vinter, säger SOK-läkaren Per "Pliggen" Andersson.

ANNONS

Wall Street Journal har pratat med 17 medicinska experter och alla är eniga om att de flesta elitidrottare säkert inte kommer att drabbas särskilt hårt av coronaviruset eftersom de inte tillhör riskgrupper. Men de är också eniga om att en viss del av idrottare kommer att bli svårt sjuka – och att man inte vet vilka effekter det får på deras återkomst till sin idrott.

– Jag är inte orolig för att de hamnar i respirator eller dör. Men jag är orolig för att de inte ska kunna komma tillbaks till samma nivå de hade tidigare – om de ens kommer tillbaka till idrotten, säger epidemiologen Neel Gandhi vid Emory University till tidningen.

ANNONS

"Kan bli illa medfarna"

Svenska idrottsläkare håller med om att man måste se allvarligt på coronaviruset eftersom det ibland drabbar unga och friska väldigt hårt.

– Vi har sett även i Sverige att unga elitidrottare kan bli rätt illa medfarna, säger Per "Pliggen" Andersson, som också är läkare för skidlandslaget.

En av idrottarna är skidåkaren Jennie Öberg som fick dubbelsidig lunginflammation och behövde sjukhusvård. Hon lade senare ner karriären.

Matilda Lundblad, lagläkare för allsvenska Elfsborg och damallsvenska Göteborg, säger att man gör allt för att inte få in smittan i lagen eftersom det kan få allvarliga konsekvenser.

– Jag är tydlig i kommunikationen med spelarna, för att få dem att hålla sig till riktlinjerna, att om man blir allvarligt sjuk och får lunginflammation blir det samma konsekvenser som vid en allvarlig knäskada. Då blir man borta i flera månader, säger hon.

Långvarig trötthet

Det som idrottsläkarna anser är viktigast att hålla koll på, om en elitidrottare får en allvarlig infektion, är återgången till träning efter sjukdomen.

– Vi har extra uppmärksamhet på hjärtat. Sedan så funderar man på om viruset skulle kunna ge någon form av nedsättning av lungfunktionen, men det är för tidigt att säga, säger Andersson.

Han säger också att han funderar på om coronaviruset fungerar som andra virussjukdomar, exempelvis körtelfeber, som kan ge långvarig trötthet efteråt.

ANNONS

– Det är nog en sådan sak som man sannolikt kan se efter en sådan här infektion och det skulle ge stora konsekvenser för våra elitidrottare.

Enligt Wall Street Journal finns det exempel på unga som inte blivit allvarligt sjuka, men som lidit av extrem trötthet i flera månader efteråt.

Symtomfria en utmaning

En utmaning för idrottsläkarna är de idrottare som får covid-19 utan några märkbara symtom. Man vet ju inte om de idrottarna kan bli sjuka på något annat sätt för att de fortsatt att träna hårt när de haft viruset i kroppen.

– En annan utmaning i det här är när elitidrottarna kommer in i perioder då de inte är i form och får en svacka. Handlar det om en konsekvens av covid eller en naturlig svacka av för hård träning? Och går deras förmåga ner bara några procent kan det få stora konsekvenser. Några procent kan göra att man i stället för att vara en medaljkandidat hamnar på plats 25, säger Per "Pliggen" Andersson.

Enligt fotbollens riktlinjer ska den som haft symtom på viruset återgå till träning (stegrande) efter två dagar och efter en vecka om man varit sängliggande med feber i en vecka. Men Matilda Lundblad tror att reglerna i ett senare skede kommer att förändras om det visar sig att följdverkningarna av viruset kan bli allvarliga.

ANNONS

– Då kan det handla om att vara borta flera veckor eller en månad, innan man får börja träna, säger hon.

Kunskapen växer

Per Andersson säger att det ännu inte finns särskilt många svar på vad coronaviruset kan få för effekter på elitidrottare, eftersom man inte ens vet i vilken fas det är – i början, mitten eller i slutet av pandemin.

– Men det kommer ny intressant kunskap allt eftersom när det gäller immunitet och så vidare. Vi kommer att förstå mycket bättre redan i höst och vinter, tror jag, för kunskapen växer hela tiden, säger han.

Ingela Ahlberg/TT

Skidlandslagets och SOK:s läkare Per 'Pliggen' Andersson. Arkivbild.
Skidlandslagets och SOK:s läkare Per "Pliggen" Andersson. Arkivbild. Bild: Anders Wiklund/TT

Fakta: Covid-19

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i Kina som kan smitta människor. Sjukdomen som det nya viruset ger upphov till kallas covid-19.

Sjukdomen är hos de flesta en luftvägsinfektion och en rad olika symtom kan förekomma. Man kan inte baserat på bara symtomen avgöra om det är covid-19 eller annan infektion. För det krävs ett test som analyseras i laboratorium.

Bland de symtom som rapporterats är framförallt hosta, feber, andningsbesvär, snuva, nästäppa, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk.

En person som insjuknar i covid-19 kan uppvisa ett eller flera av dessa symtom. Det är ganska vanligt att man förlorar luktsinnet, och därmed smaksinnet, under en tid i samband med infektion i de övre luftvägarna. Även diarré har omnämnts.

De flesta får lindriga besvär som kan komma gradvis, och som går över av sig själva med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis svårigheter att andas och lunginflammation.

I Sverige hade i helgen sammanlagt nära 75 000 personer konstaterats smittade, drygt 5 500 hade avlidit.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

ANNONS