Rekordmånga räkningar till Kronofogden

Förra året fick Kronofogden in 1141000 krav på obetalda skulder, en ökning med över tio procent jämfört med 2017. Antalet personer som inte hade betalat sina räkningar i tid och hamnade hos Kronofogden ökade med nästan åtta procent till 417000.

Två grupper sticker ut särskilt i statistiken.

- När det gäller unga vuxna som näthandlar ser vi en tydlig trend, och bland nyblivna pensionärer som kanske tagit lån och får svårt att betala när de går ner i inkomst, säger Andrea Gleerup, enhetschef på Kronofogden.

Tiden från det att en räkning ska vara betald till dess att den kommer till Kronofogden har också blivit kortare. Tidigare var mediantiden under många år stabil på 48–49 dagar. Under första och andra kvartalet 2018 hade den kortats till 45 respektive 43 dagar.

Kravärenden som gäller obetalda landstings- och kommunräkningar, exempelvis för vårdavgifter, sjukresor och barnomsorg, ökade lavinartat i fjol. Under början av året ökade dessa ärenden från runt 5000 till 13000 i månaden.

SKL Kommentus, ett dotterbolag till Sveriges kommuner och landsting (SKL), upphandlade ett nytt avtal med inkassobolaget Intrum under 2017, något som också uppmärksammats i SVT:s Uppdrag Granskning.

- Efter det såg vi att det började ramla in många ansökningar om betalningsförelägganden. Jag kan inte kommentera själva avtalet men att vi fått fler ansökningar kan vara en följd av avtalet, säger Andrea Gleerup.

Ofta handlar det om små belopp som hamnar hos Kronofogden, enligt Andrea Gleerup. Omkring en tredjedel av skulderna som når Kronofogden är på under 500 kronor, och hälften under 1000 kronor. Många gånger är själva kapitalskulden, grundbeloppet på fakturan, reglerad när betalningsföreläggandet når Kronofogden, men räntan på skulden och inkassoavgiften är inte betald.

I och med att skulden gått vidare till Kronofogden har en lagstadgad inkassoavgift på 380 kronor adderats till ursprungsskulden, samt ansökningsavgiften till Kronofogden för hantering av skulden på 300 kronor.

På myndigheten tycker man det är onödigt att små skulder för snabbt hamnar hos dem. Det riskerar att bidra till att överskuldsättningen ökar, anser Andrea Gleerup. Hon tycker att de små skulderna skulle kunna hanteras på ett annorlunda sätt ute hos kommunerna och landstingen.

- Vi kan tycka att har man en långvarig kundrelation, som man har med sina medborgare, kanske man kan lägga en sådan liten skuld på nästa faktura och försöka lösa situationen direkt med den det berör, säger Andrea Gleerup.

Något hon ser som positivt är dock att Kronofogden har en bra dialog med de offentliga utövarna.

- Vi har ett förbyggande uppdrag. Vi vill inte att människor ska hamna i överskuldsättning, säger Andrea Gleerup.