Stormen Johanne vid Torskholmen.
Stormen Johanne vid Torskholmen. Bild: Pontus Johansson

Så namnges stormarna

Att namnge stormar i Sverige är något som blivit vanligt först under senare år. I dag kan de få både svenska, norska och danska namn - som Knud.

ANNONS
|

Hur ett namn ges till en storm ser lite olika ut beroende på var man är, menar meteorologen Christoffer Hallgren på Foreca.

– Stormen Knud namngavs av danskarna men drog först över de brittiska öarna. Då hette den Bronagh. Så det var nästan tur att den döptes om för det är en tungvrickare för oss här, säger Christer Hallgren.

Han menar att det i dag är konsensus att använda samma namn som används av intilliggande länder. Men så har det inte alltid sett ut.

– Skulle svenskarna ha fått bestämma namnet hade datumet varit avgörande. Här använder vi oss av namnsdagar som varieras mellan manlig och kvinnligt, säger han och fortsätter:

ANNONS

– Så för vår del hade det varit Matteus som stormen skulle ha hetat om det varit SMHI som namngav stormen nu. Men det har bara varit i enstaka fall som Sverige har fått namnge stormar för vi ligger så skyddat. Simone i oktober 2013 ska vara den första vad jag vet, säger han.

Gudrun satte trenden

Det var stormen Gudrun i januari 2005 som blev trendsättare för att namnge stormar i Sverige.

– Det finns ingen officiell överenskommelse om att namnge eller att använda samma namn men sedan 2013 har det blivit allmänt vedertaget i och med att även Danmark började namnge stormar. Det har gjort att det blir lättare för allmänheten och undviker förvirring, säger han.

I Danmark går man efter bokstavsordning och det är först nu som man kommit till bokstaven K.

– I Norge har man namngett stormar längre, redan från 1995. Där har man gått igenom alfabetet tre gånger. Så nästa bokstav som de kommer använda är C. Men vad det blir för namn det vet vi inte än, säger han.

ANNONS