På lördagseftermiddagen började tunga fordon från Trängregementet i Skövde lastas vid Försvarsmedicincentrum på Göteborgs garnison för transport till Ärnabasen utanför Uppsala. Inte mindre än 80 containrar behövs för att frakta all materiel för fältsjukhuset som ska förstärka regionen i coronapendemin med upp till 30 intensivvårdsplatser.
– Om vi mobiliserat hade vi 72 timmar på oss att upprätta sjukhuset. Men i fredsförhållanden är bedömningen att det tar två till tre veckor att få igång det, säger Peter Fredriksson.
Före lastningen hade han på morgonen även fått uppdraget att påbörja detaljplaneringen för att bidra med delar av ett fältsjukhus i Västra Götaland. Det rör närmare bestämt Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det är inte klart var det ska placeras eller om det blir i tält eller i byggnad.
– Vi kommer att börja rekognosera under helgen, planlägga och inventera materiel och behov, säger Peter Fredriksson.
Normalt är vi ett krigsförband, men det här är något helt annat.
Första och andra sjukhuskompaniet vid Försvarsmedicincentrum är försvarsmaktens samlade resurs och ger stöd både vid internationella insatser, som till exempel den militära operationen i Mali, och vid behov även civilsamhället. Det är det som sker i Uppsala och planeras i Västra Götaland.
– Containrarna fylls upp med teknisk utrustning och all den materiel som vi har och behövs. Normalt är vi ett krigsförband, men det här är något helt annat. Vi upprättar ett pandemisjukhus med fokus på vård och intensivvård, säger Carl Skepp, ställföreträdande plutonchef och sjuksköterska under lastningen som sker i solsken men med en kall vind.
Peter Fredriksson:
– Det är viktigt att vi nu använder samhällets alla resurser och försvarsmakten är beredd. Det är det här vi har tränat för. Att bekämpa en biologiskt motståndare är svårt. Men även om fältsjukhuset i första hand är gjort för en krigsinsats, finns väldigt mycket utrustning som vi kan ställa upp med. Planeringen är att vi kommer att överlämna den militära den militära infrastrukturen till civila myndigheter som tar över vårdansvaret.
Det är militären som driver anläggningen, och Peter Fredriksson räknar med att de måste ha en lång uthållighet:
– Vi har inte kallat in den tillfälliga personal som arbetar på fältsjukhuset, för de tjänstgör på sina ordinarie arbetsplatser som i legitimerad personal på olika sjukhus i Sverige. Vi kommer att använda den fast anställda personal vi har. Dessutom har vi kallat in stöd från hemvärnet.
Vi kan göra mycket med den personal och infrastruktur vi har, särskilt när det gäller intensivvårdsplatser.
Med den beslutade och planerade insatsen har försvaret tömt större delen av sina förråd vad gäller den här typen av medicinska resurser:
– Försvarsmakten har idag två sjukhuskompanier som är identiska med två fältsjukhus. Båda har inte samma hög beredskap och är inte fullt utrustade. Nu bygger vi upp beredskapen och materiel och kommer att kunna stödja i två riktningar, men för dagen inte med två fullt upprättade fältsjukhus. De resurserna finns inte.
Ett fältsjukhus är avsett för krigsförhållande och för behandling av traumaskador, inte patienter med virus.
–Men vi kan göra mycket med den personal och infrastruktur vi har, särskilt när det gäller intensivvårdsplatser. Det här är flexibelt uppbyggt i moduler och kan grupperas i hus om det är lämpligast eller i anslutning till sjukhus. Vi kommer att samverka med civila vårdnadshavare som får avgöra vad de vill ha och behöver.
Det som fattas för fältsjukvården är bland annat ansiktsskydd.
– Vi har skyddsmask 90, men ett mindre antal civila ansiktsskydd precis som vården i övrigt.
Överbefälhavaren anser att den militära sjukvården måste höja sin förmåga.
– I nuvarande planeringsinriktning ligger att vi ska anskaffa fler sjukvårdsenheter. Minst fyra enheter till har diskuterats, men det är ännu inte fastställt. Bedömningen är att de i så fall ska vara upprättade och klara någonstans åren 2025-2027.
