Stödd på flera olika undersökningar har arbetsgruppen delat in öarna i fem områden, ringat in de specifika förutsättningar och behov när det gäller vatten och avlopp som finns i varje område och sökt förslag till lösning.
Röd tråd är olikheten, både i vattentillgång och tekniska lösningar. Grunden finns bland annat i den vattenstudie som studenter för Göteborgs universitet genomfört under ledning av Roland Barthel, professor i geohydrologi. Han gav själv en snabb föreläsning i ämnet på tisdagens öråd. Resultaten kan sammanfattas som att Koster har tillräckligt med vatten men att det är ojämnt fördelat, såväl mellan olika platser och brunnar som mellan årstiderna.
Det finns tillräckligt med vatten, men naturens lagringskapacitet är liten och öarna beroende av att grundvatten återbildas. Hur mycket grundvatten det finns beror på var man befinner sig. Sammanfattningsvis kan man säga att vattnet i brunnar som borras i berg snabbt tar slut men snabbt fylls upp och att tillgången påverkas av hur mycket vatten man använder. Brunnar i jord däremot förlorar vatten sommartid till följd av avdunstning och växter som använder vatten. Där hjälper det inte att spara, men efter höstregnen mättas först den torra jorden, sedan bildas grundvatten under vintern.
Roland Barthel ser Koster som lämplig modell för att studera hållbar användning av grundvatten i kustnära zoner och fortsätter gärna sina undersökningar. Dialogförslaget är på något av samma spår och vill skapa ett VA-kunskapscentrum på Koster, som bland annat ska inventera alla brunnar, ge råd till både enskilda och dem som vill skapa gemensamhetsanläggningar för till exempel avlopp och bidra till att man alltid har ett vattenperspektiv när man bygger.
Redan nu kan man via Livsmedelsverket få råd om hur man sköter sin brunn, påpekade Roland Barthel, som funnit att många brunnar är dåligt underhållna och inte testas regelbundet. Skötseln var bättre på 90-talet medan projekt Kosterhälsan pågick.
– Sköt om era brunnar, uppmanade Christian Pleijel.
En alternativ lösning ställer krav på enskilda boende, men de ska också få stöd via VA-centret är tanken.
Nu hoppas Christian Pleijel att Kosterborna ger gott om synpunkter på förslagen för de fem olika områdena under den tid förslaget nu ställs ut på Naturum, det vill säga fram till och med söndag.
Utställningen öppnade i går, dagen efter ö-rådet, och först då presenterades hela förslaget, en arbetsordning som skapade besvikelse under tisdagens ö-råd. Roland Barthels genomgång fick däremot applåder.
– Intressant att man till sist låter sakkunniga utreda, sade Dag Wersén, boende i Tullhuset på Sydkoster.
Agneta Gotlén, Marie Flagmeier och Ann-Louise Härsjö bor alla på Nordkoster i det område som i höst drabbats av vattenbrist. De tror på de småskaliga lösningarna och att människor anpassar sitt beteende till naturens villkor. På Koster innebär det att ta hänsyn till sårbarheten, anser de.
– Ge information redan på båten ut, föreslår Agneta Gotlén.
– Många människor på andra håll måste gå långt för att hämta vatten. Det skulle kännas fel med en överföringsledning bara för att vi ska kunna använda hur mycket vatten som helst, säger Marie Flagmeier.
Även Gudmund Bergqvist, medlem i Strömstads Akademi och deltidsboende på Kyrkosund, tror på småskaliga lösningar.
– De passar i Akademins projekt för en hållbar utveckling på Koster, säger han
Fakta: Mål enligt dialogförslaget
Beslut om att gå vidare med fördjupad studie av alternativ 3 som kan jämföras med de tidigare alternativen 1 och 2 (bland annat överföringsledningen)
Få politikerna med på alternativ 3
Bygga ut reningsverket i Långegärde till kapacitet för 5000 personer på Nordkoster och Långegärde.
Överväga att använda Kostergårdens överkapacitet i området kring Brevik och Kyrkosund.
Bygga ut avsaltningsanläggningen i Ekenäs och/eller använda tre grundvattentäkter där för att skapa reserver.
Utreda reservvattentäkt på Nordkoster.
Planera och förverkliga ett VA-kunskapscentrum på Koster
I förslaget räknar man med att alternativ 3 kostar cirka 30 miljoner kronor för investeringar samt en årlig kostnad för kunskapscentret på cirka 1 miljon.
De tidigare alternativen 1 och 2 beräknas gå på 160-170 miljoner kronor.
Utbyggnaden i alternativ 3 ska göras successivt, i takt med behoven.
