Verkligheten för muslimska minoriteten rohingya i Burma har från omvärlden liknats vid både etnisk rensning och apartheid. Arkivbild.
Verkligheten för muslimska minoriteten rohingya i Burma har från omvärlden liknats vid både etnisk rensning och apartheid. Arkivbild.

Tidslinje: Rohingya

Situationen för den muslimska minoritetsgruppen rohingya i Burma kan liknas vid apartheid, enligt Amnesty. Kritiken mot det våld som tvingat hundratusentals på flykt är massiv. Det här är en tidslinje om situationen för rohingyerna.

ANNONS
|

Klassas inte som medborgare

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. FN har beskrivit den som en av världens mest förföljda minoriteter. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Nekas rättigheter

Rohingya betraktas i Burma som en icke-inhemsk befolkning eftersom de är muslimer och inte buddhister. 1982 gjordes de statslösa. Sedan dess har de varit rättslösa och utsatta för öppna förföljelser från extremistiska buddhistiska kretsar, som lett till hatkampanjer, våldtäkter och dödligt våld samt att de förnekas grundläggande rättigheter.

ANNONS

De får inte lämna delstaten Rakhine utan tillstånd eller ens röra sig fritt inom delstaten. I vissa delar av Rakhine måste rohingyer begära tillstånd för att få gifta sig och de får inte skaffa mer än två barn. Rohingyer utnyttjas också ofta för tvångsarbete.

1,5 miljoner har flytt

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Ny våldsvåg

Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård. Sedan dess beräknas uppemot 600000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.

Militären skyller på "terrorister"

Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", de lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som Arsa (Arakan Rohingya Salvation Army), som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.

ANNONS

Aung Sang Suu Kyis gloria på sned

Burmas ledare, fredspristagaren Aung Sang Suu Kyi, har fått internationell kritik för att hon inte fördömt det massiva våld som tvingat hundratusentals rohingyas att fly. Bedömare säger att Suu Kyi är inmålad i ett hörn av landets mäktiga militär, och att hon inte vågar utmana den.

Maning till Suu Kyi

Världsledare, människorättsorganisationer och andra fredspristagare – bland dem Malala Yousafzai och Desmond Tutu – har manat Suu Kyi att agera för att stoppa våldet.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) har sagt att läget i Burma är "mycket allvarligt och snabbt försämrat" och manar Suu Kyi att visa handlingskraft mot våldet. Kanadas premiärminister Justin Trudeau har också i ett telefonsamtal uppmanat Aung San Suu Kyi att stoppa våldet, och understrukit hennes roll som landets moraliska och politiska ledare.

"Etnisk rensning"

FN-chefen Antonio Guterres säger att det som sker i Burma kan beskrivas som etnisk rensning. FN:s säkerhetsråd känner också oro över rapportering om övervåld från säkerhetsstyrkorna. Det manar till "omedelbara steg" för att få stopp på våldet.

ANNONS

Tal till nationen

Den 19 september höll Aung Sang Suu Kyi ett tv-sänt tal till nationen med anledning av rohingya-krisen. Trots hård press från omvärlden valde hon att inte kritisera militärens insatser mot rohingya. Aung San Suu Kyi ska, enligt ett regeringsuttalande, ha besökt Rakhine en tid efter sitt tal till nationen.

Fördöms av Amnesty och FN

Situationen för rohingya har fortsatt att förvärras under de senaste månaderna och Burma har kritiserats skarpt av såväl Amnesty som FN för att situationen för folkgruppen inte blir bättre. Flera europeiska utrikesministrar, däribland Sveriges Margot Wallström, har rest till Burma för att sätta press på Aung San Suu Kyi.

TT
ANNONS