Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Marine le Pens Nationell samling ser ut att på nytt bli Frankrikes största parti i Europaparlamentet. Bild: Thibault Camus

Starkt valdeltagande i ett polariserat Europa

De gröna partierna går framåt i Europavalet. Men bilden är splittrad. I Frankrike går högerextrema Nationell samling framåt. Det är ett bakslag för president Emmanuel Macron. Valdeltagandet till EU är samtidigt det högsta på 25 år.

I Frankrike blir Marine Le Pens Nationell samling på nytt landets största parti i EU-valet. Så var det även vid senaste valet 2014 då partiet hette Nationella fronten.

Nationell samling får enligt Le Monde när 98 procent av rösterna i Frankrike är räknade 23,4 procent av rösterna – vilket dock är lite lägre än vad de tidiga resultaten gjorde gällande. President Emmanuel Macrons Republiken på väg (förkortas LREM) får 22,3 procent.

Det är en tydlig motgång för Macron. Efter två år som president har han opinionen emot sig på hemmaplan och svårt att driva igenom sin reformer. De gula västarnas protester fortsätter mot hans politik.

I EU-parlamentet minskar hans chanser att bilda en ny partigrupp som kan driva hans politik för ett starkare och mer centralistiskt EU. På tredje plats låg Det gröna partiet EELV med 13,4 procent.

– Den gröna gruppen kommer att vara större än någonsin i EU-parlamentet. Kvällen kommer att vara grön och fantastisk, jublade toppkandidaten Bas Eickhout på en pressträff i EU-parlamentet i Bryssel, enligt franska tidningen Le Monde.

De gröna kan slå rekord

Även i Tyskland avgjorde klimat- och miljöfrågorna för många väljare. De gröna går kraftigt framåt och landar på 20,5 procent av rösterna visar Die Welts preliminära sammanställning på måndagsmorgonen. Kristdemokratiskt konservativa CDU och systerpartiet CSU får 28,9 procent, ett historiskt dåligt resultat. Socialdemokratiska SPD får 15,8 procent och högerpopulistiska Alternativ för Tyskland, AFD, 11 procent, enligt Die Welt.

Även i Portugal röstade många grönt. I Finland såg Gröna förbundet ut att bli näst största parti.

I Österrike verkar regeringskrisen inte ha försvagat högern. Förbundskansler Sebastian Kurz konservativa ÖVP får enligt österrikiska medier preliminärt 35,4 procent av rösterna. Det är en tydlig framgång och en markant uppgång från 2014. Näst störst blir socialdemokratiska oppositionspartiet SPÖ med omkring 23,5 procent. Det skandaldrabbade nationalistpartiet FPÖ, tidigare i regeringskoalition med ÖVP, tappar omkring 2 procentenheter men ser ändå ut att sluta på 17,3 procent.

I Storbritannien är det tydligt att Torypartiet (konservativa) och Labour (socialdemokrater) tappar kraftigt. Labour får 14,1 procent och Tory 9,1 procent av rösterna när 301 av 372 av valkretsarna är räknade, enligt BBC. Det nybildade Brexitpartiet, under EU-skeptikern Nigel Farage ledning, får 31,6 procent av rösterna och 28 av platser i parlamentet, följt av EU-vänliga Liberaldemokraterna med 15, Gröna 7, Labour 10 och Tories 3.

Majoritet röstade på Orbán

I Ungerns vinner premiärminister Viktor Orbáns parti en stor seger. Över hälften av väljarna, cirka 52 procent, röstade på Fidesz, enligt ungerska medier. I Danmark förlorar Dansk Folkeparti tre av sina fyra mandat, enligt Jyllands-Posten. Socialdemokraterna spåddes fick tre mandat och liberala Venstre tre.

En sammanställning från BBC visade att kristdemokratiskt konservativa EPP blir största partigrupp med 179 mandat mot 150 för socialdemokratiska S&D. Liberala Alde kommer på tredje plats med 107 mandat. Det är ett lite bättre resultat än tidiga mätningar, men såväl kristdemokrater och socialdemokratiska grupperna tappar tydligt medan liberala, gröna och även högernationalister vinner tydlig mark. Det här betyder att de två stora dominerande blocken i EU-politiken har förlorat en gemensam majoritet i parlamentet.

De gröna/EFA får 70 mandat, EU-skeptiskt konservativa ECR 58, högerpopulistiska ENF 58, EU-kritiskt konservativa EFDD 56 och vänstergruppen GUE/NGL 38, enligt BBC. Övriga och grupplösa ser får 35 ledamöter/mandat.

En positiv trend är att valdeltagandet var större än vid tidigare val i Europa. Valdeltagandet landade på knappt 51 procent till valet till EU-parlamentet, vilket är det högsta sedan 1994. Det vittnar om ett ökat intresse hos allmänheten för det politiska arbetet på Europanivå.

– Det här går mot det högsta valdeltagandet på 20 år, säger EU-parlamentets presschef Jaume Duch Guillot.