När jihadisterna drevs ut från Mogadishu för sex år sedan hoppades många konflikttrötta somalier att deras tillvaro skulle bli fredligare. Den terrorstämplade extremistgruppen förlorade permanenta fästen och räknades under några år ut – men nu har al-Shabaab slagit sig tillbaka i omvärldens medvetande.
- När det gäller organisationens generella styrka och territorium under dess kontroll befinner vi oss i en av dess svagare perioder. Men al-Shabaab är fortfarande ett stort hot och kommer att fortsätta att vara det under många år framöver, säger Ahmed Soliman, forskningsassistent på Afrikaprogrammet hos tankesmedjan Chatham House, till TT.
Döda överallt
När AFP:s fotograf Mohamed Abdiwahab kom till platsen för det dåd som har kallats det värsta i sitt slag i Somalias historia möttes han av scener för fruktansvärda för att ens dokumentera – internationella medier kan ändå inte använda den typen av bilder, berättar han i AFP:s korrespondentblogg.
"Jag såg döda kroppar överallt. En person var kluven på mitten. En annan utan huvud. Några levde fortfarande, skrek. Det var rök överallt – bilar brann, byggnader brann, lastbilar brann. Allting var i lågor", skriver Mohamed Abdiwahab.
Bombdådet som krävde över 350 liv den 14 oktober var ett av tre som skakade Mogadishu bara under oktober månad och som al-Shabaab har tagit på sig eller misstänks ligga bakom. Gruppen har kämpat för att införa sin egen strikta tolkning av islam i tio år och har trots motgångarna aldrig riktigt försvunnit.
Civila offer
I stället har extremisterna övergått till en gerillaliknande verksamhet där attackerna har blivit färre men dödligare. De senaste tre åren har al-Shabaab gått på offensiven och lämnat allt fler civila offer i sina spår.
- Det internationella samfundet har tillsammans med somaliska styrkor och regionala aktörer kämpat i tio år för att hålla det islamistiska upproret i schack. Även om de har begränsat al-Shabaabs närvaro är det uppenbart att de inte har lyckats fullt ut, säger Soliman.
Men i somras meddelade somaliska parlamentsledamöter och internationella givare optimistiskt att al-Shabaab hade försvagats, tack vare amerikanska drönarattacker och den 22000 man starka AU-styrkan Amisom. Somalias armé ansågs mogen att tränas för att ta över ansvaret för säkerheten när AU drar sig ur Somalia i slutet av 2020.
Men den blodiga utvecklingen har gjort att många nu varnar för att de somaliska styrkorna inte alls är redo.
- Det tror jag att alla är överens om, de är väldigt beroende av AU. Det kommer att ta många, många år att bygga upp den somaliska armén och AU:s tillbakadragande är omtvistat, i synnerhet efter det blodiga dådet i Mogadishu, säger Soliman.
Bredare angreppssätt
Samtidigt har president Mohamed Abdullahi Mohamed förklarat krig mot al-Shabaab och ägnat mycket av de senaste veckorna åt att resa runt i regionen för att samla ökat stöd i sin kamp mot extremisterna. Men för att lyckas måste Somalia se längre än den militära kampanjen, enligt Ahmed Soliman.
- Jag tror inte att en militär seger är möjlig. Det faktum att den här typen av salafistisk islam existerar och lockar anhängare i Somalia måste tacklas som en socioekonomisk och kulturell fråga, med precis lika mycket fokus som den militära kampen, säger han och fortsätter:
- Det har redan bevisats att det inte räcker med att försöka få bort gruppen och skära av dess huvud, det har inte kunnat stoppa al-Shabaab.
Somalia är svårt märkt av krig och konflikter som pågått sedan inbördeskriget bröt ut 1991, då diktatorn Siad Barre störtades. Klanstrider, rivaliserande islamistgrupper och svaga övergångsstyren har slagit hårt mot civilbefolkningen.
I de nordliga delarna Somaliland och Puntland, som mer eller mindre fungerar som självständiga enheter, råder ett relativt lugn.
I två decennier gjordes otaliga misslyckade försök att bilda regering i landet. Sedan 2012 har dock Somalia haft en regering som har fått stöd internationellt, både ekonomiskt och militärt. Men landets styre har varit instabilt.
Det terrorstämplade nätverket al-Shabaab hade under flera år kontroll över stora delar av södra och mellersta Somalia. Rörelsen har utfört offentliga halshuggningar och prygling, tvångsrekryterat barn och vuxna och berövat befolkningen på den lilla hjälp som har funnits.
Afrikanska unionens styrka i Somalia, Amisom, var länge alldeles liten för att kunna ta tillbaka makten från al-Shabaab. Hösten 2011 gick dock kenyanska och etiopiska styrkor in i landet för att slå ner den.
Källa: Landguiden
Förra året dödades 723 personer (varav 40 procent var civila) i 395 bombdåd i Somalia, enligt tankesmedjan Sahan Research, en ökning från 193 dödsoffer i 265 attacker året innan.
När 2017 ska summeras kommer året troligtvis att innebära ytterligare en dyster rekordnotering i Somalia som har trasats sönder av konflikt sedan 1990-talet.
Den senaste tidens attacker har varit mycket dödligare än tidigare.
Källa: Reuters