Skärmdump på Erna Solbergs kod för att komma åt hennes Snapchat-filter.
Skärmdump på Erna Solbergs kod för att komma åt hennes Snapchat-filter.

Sociala medier viktiga i norskt val

Med mindre än en vecka kvar till det norska stortingsvalet går kampanjerna nu in på upploppet. Både genom dörrknackning och sociala medier – allt för att nå ut till väljarna.

ANNONS
|

På måndag avgörs det om statsminister Erna Solberg, Høyre (H), sitter kvar eller om hon lämnar över jobbet till Arbeiderpartiets (AP) partiledare Jonas Gahr Støre.

Totalt har de norska partierna lagt nästan 100 miljoner norska kronor på årets valrörelse, jämfört med runt 80 miljoner norska kronor under valet 2013, enligt siffror från mediebolaget NRK.

Snapchat-filter

Framför allt har mer pengar lagts på att nå väljare via sociala medier. Høyre har bland annat lanserat ett Snapchat-filter, "Team Erna", där man syns tillsammans med Solberg på en bild.

Även Arbeiderpartiet har lagt mer resurser på sociala medier.

- Det har blivit lite mer Snapchat än förut, men det är lika många torgmöten, knackning på dörrar och personliga möten. Gräsrotskampanjen är lika viktig som förut. Vi måste bara göra lite mer av allt, säger partisekreteraren Kjersti Stenseng (AP) till NRK.

ANNONS

Enligt Rune Karlsen, statsvetare och forskare vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo, är det svårt att veta om valkampanjer i sociala medier ger ett ökat väljarstöd eller inte. Däremot vore det dumt att inte satsa på det, är resonemanget.

- En väldigt stor andel av norrmännen använder sociala medier varje dag, så partierna når många väljare där. Men det är svårt att veta om det får någon effekt, säger han till TT.

Amerikaniserat

Redan inför valet 2013 började norska partier satsa på sociala medier och numera bedriver de flesta valkampanjer där, framför allt på Facebook, berättar Karlsen.

- Man ser en tydlig förändring i Norge där partierna och kandidaterna går allt mer mot en personifierad politik än att fokusera på det politiska innehållet. Där har sociala medier en stor roll. Även husbesök och folkliga möten blir allt vanligare, något som också är hämtat direkt från den amerikanska modellen, säger han.

ANNONS
TT
Fakta: Stortingsvalet i Norge 2017

Valet äger rum måndagen den 11 september, men i 173 kommuner, däribland Oslo, Stavanger och Trondheim, anordnas i år tvådagarsval. Där kan man gå och rösta även söndagen den 10 september.

Var fjärde år röstar norrmännen fram ett nytt storting (riksdag). I Norge sker inte det kommunala valet samtidigt, utan två år efter det nationella.

Sedan valet 2013 har Høyre och Fremskrittspartiet styrt landet med stöd av Kristelig Folkeparti och Venstre.

Statsministerkandidaterna är den nuvarande statsministern Erna Solberg, partiledare för Høyre, och Jonas Gahr Støre, ledare för Arbeiderpartiet.

Heta frågor inför valet har bland annat varit: norska oljepolitiken, invandringspolitik, förmögenhetsskatt och tillgången på jobb i landet.

Valdeltagandet i stortingsvalet 2013 låg på 77,7 procent.

Källor: Norska medier och Utrikespolitiska institutet

Fakta: De största partierna

Høyre: Det största borgerliga partiet i Norge, motsvarande svenska Moderaterna. Ledare Erna Solberg.

Arbeiderpartiet: Norges motsvarighet till Socialdemokraterna. Ledare Jonas Gahr Støre.

Fremskrittspartiet: Landets populistiska och invandringskritiska parti. Ledare Siv Jensen.

Sosialistisk Venstre: Norges vänsterparti. Ledare Audun Lysbakken.

Senterpartiet: Norges bondeparti, motsvarigheten till svenska Centerpartiet. Ledare Trygve Slagsvold Vedum.

Venstre: Norges liberala parti, motsvarar Liberalerna i Sverige. Partiledare Trine Skei Grande.

Kristelig Folkeparti: Landets kristdemokratiska parti. Ledare Knut Arild Hareide.

Miljøpartiet De Grønne: Norges miljöparti. Partiledare Rasmus Hansson.

Rødt: Ett socialistiskt, kommunistiskt parti. Ledare Bjørnar Moxnes.

Så här ligger partierna till i den senaste partibarometern från NRK:

Rødt (R) 2,7 procent, Sosialistisk Venstreparti (SV) 6,1 procent, Arbeiderpartiet (AP) 24,4 procent, Senterpartiet (SP) 10,6 procent, Miljøpartiet De Grønne (MDG) 4,2 procent, Kristelig Folkeparti (KRF) 6,0 procent, Venstre (V) 3,3 procent, Høyre (H) 25,7 procent, Fremskrittspartiet (Frp) 15,0 procent.

ANNONS