Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Soldater i Myanmars största stad Rangoon.
Soldater i Myanmars största stad Rangoon. Bild: AP/TT

Sida stoppar Myanmar-bistånd efter kuppen

Sida drar in delar av utvecklingsstödet till Myanmar.
Militärkuppen i början av februari gör det orimligt att ge bistånd till statliga institutioner, enligt myndigheten.

Sverige ska varken skicka pengar till eller bidra till att ge juntastyret i Myanmar (Burma) internationellt erkännande, enligt myndigheten.

– Det militära maktövertagandet har fördömts av nästan hela världen. Vi vill absolut inte vare sig stödja det här med resurser i form av bistånd eller legitimera det, säger Göran Holmqvist, avdelningschef för Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd på Sida, till TT.

Sida fortsätter dock att stödja organisationer och rörelser i Myanmar som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter.

Stöd till oberoende aktörer

– Det är en mindre del av vårt engagemang som berörs, ungefär tio procent av samarbetet. De stora delarna handlar om stöd till oberoende aktörer som verkar för demokrati och är engagerade i fredsprocesser, trygg hälsovård i landets konfliktområden, och att nå ut till ungdomar med sexualupplysning, säger Holmqvist.

– Hela den verksamheten är fortsatt relevant.

Sammanlagt uppgår det svenska biståndet i form av utvecklingssamarbete och humanitärt stöd till Myanmar till drygt 300 miljoner kronor per år, varav det långsiktiga utvecklingssamarbetet står för lejonparten. Några bilaterala avtal mellan Stockholm och Naypyidaw existerar inte, utan stödet betalas ut genom olika FN-organisationer, däribland utvecklingsprogrammet UNDP.

Drabbar inte enskilda

Sida ser ingen risk att beslutet påverkar enskilda personer.

– De åtgärder vi vidtar kommer inte att drabba enskilda människor. Det humanitära biståndet fortsätter, säger Holmqvist.

Militärkuppen i Myanmar genomfördes den 1 februari. Soldater förde bort civila politiker i gryningsräder, däribland ledaren Aung San Suu Kyi, som sedan dess hålls i fängsligt förvar.

Maktövertagandet gjorde slut på ett årtionde av stapplande folkstyre, och har mötts av fördömanden från både FN och en lång rad västmakter och andra länder.

Pontus Ahlkvist/TT

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Huvudstaden Naypyidaw är en helt planerad stad som började byggas i mitten av landet, år 2002. Tre år senare, 2005, tog den över som huvudstad efter landets största stad Rangoon.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes. Konflikterna i delstaterna Shan och Kachin har pågått sedan 1948.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken är hon Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsställning kritiserats skarpt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Våld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste åren lett till en intensiv flyktingvåg från framför allt delstaten Rakhine till Bangladesh.

Källor: NE, Landguiden/UI, AFP