Venezuelas nu sparkade riksåklagare Luisa Ortega Díaz håller upp ett exemplar av konstitutionen under en presskonferens i slutet av juli, då hon kritiserade myndigheternas behandling av gripna demonstranter.
Venezuelas nu sparkade riksåklagare Luisa Ortega Díaz håller upp ett exemplar av konstitutionen under en presskonferens i slutet av juli, då hon kritiserade myndigheternas behandling av gripna demonstranter.

Riksåklagaren som blev för mycket för Maduro

Länge var hon en lojal regeringsjurist. Men när krisen i Venezuela fördjupades blev Luisa Ortega Díaz en allt mer frispråkig kritiker av president Nicolás Maduro. Den sparkade riksåklagaren har hamnat mitt i landets politiska storm.

ANNONS
|

Det var Luisa Ortega Díaz som meddelade att oppositionsledaren Leopoldo López skulle åtalas för uppvigling efter de våldsamma protesterna mot regeringen 2014. López dömdes till fängelse, och har blivit en martyr för den venezolanska högeroppositionen.

Men tre år senare utmålas Ortega Díaz som en hjälte av Maduros motståndare. När hon förra veckan sparkades från sin post manifesterade flera framträdande oppositionspolitiker sitt stöd utanför hennes kontor.

Själv beskriver sig dock 59-åriga Ortega Díaz fortsatt som "chavista", det vill säga trogen det politiska arvet från Maduros företrädare och partikamrat Hugo Chávez. Hon började arbeta som jurist för regeringen redan 2002 och har en lång akademisk karriär och en professorstitel i juridik i bagaget.

ANNONS

Kritiker från vänster

Som anhängare till Chávez "bolivarianska revolution", ett socialistiskt reformprojekt grundat i omfördelning av landets oljerikedomar, utsågs hon 2007 till riksåklagare.

Vid Chávez begravning 2013 var hon en av dem som satt längst fram. Och länge behöll hon sin lojalitet till landets styre under efterträdaren Maduro. Men när den regeringsvänliga Högsta domstolen i mars i år – mitt under den stegrande ekonomiska och politiska krisen – beslutade att upphäva parlamentets makt kom de första tecknen på en brytning.

Ortega Díaz kallade till en presskonferens där hon, med Chávez konstitution från 1999 i handen, beskrev HD-beslutet som olagligt.

Kritiken tog regeringen på sängen och parlamentet återgavs sin status. Under våren fortsatte riksåklagaren i flera uttalanden trotsa regeringen, som hon bland annat anklagade för brott mot mänskliga rättigheter.

När Maduro utlyste val till en ny församling med syfte att skriva om konstitutionen utmanade hon beslutet i Högsta domstolen. Överklagan avslogs, men fick flera företrädare för regeringspartiet att stämpla henne som "förrädare".

"Fortsätter kämpa"

Förra lördagen röstade så den nytillträdda konstituerande församlingen enhälligt för att sparka riksåklagaren. Samtidigt delgavs hon misstanke om brott av Högsta domstolen och har belagts med reseförbud och fått sina tillgångar frysta.

Till ersättare utsågs den tidigare ombudsmannen och regeringsanhängaren Tarek William Saab.

ANNONS

Ortega Díaz vägrade att acceptera beslutet men stoppades från att ta sig till sitt kontor av säkerhetsstyrkor som omringat byggnaden. På bilder kunde hon ses upprörd lämna platsen på motorcykel.

Och hon tänker inte låta sig tystas.

- Om de gör sig av med mig, kommer jag att fortsätta kämpa för mänskliga rättigheter och demokrati. Jag kan inte tillåta att mitt land blir en diktatur, sade hon, enligt tidningen The Washington Post , kort innan hon fick sparken.

TT
Fakta: Krisen i Venezuela

Våldsvågen i Venezuela med upplopp och protester har såväl ekonomisk som politisk bakgrund. Oppositionen pekar ut regimens politik som orsak till den djupa ekonomiska krisen, medan regeringen skyller på det låga oljepriset och anklagar oppositionen för att destabilisera ekonomin.

President Nicolás Maduros sätt att hantera krisen, i kombination med att hans socialistparti för första gången på 17 år förlorade majoriteten i parlamentet, har fått situationen att spåra ur.

Valskrällen 2015 innebär att regeringen och parlamentet kontrollerats av två olika läger som är politiska motståndare. Det har Maduro nu försökt runda genom ett slags ny konstituerande församling – ett superorgan med 545 ledamöter med befogenhet att skriva om grundlagen.

Den nya församlingen inledde sitt arbete med att avsätta riksåklagaren Luisa Ortega Díaz – som vägrar att lämna sin post, eftersom hon anser att församlingen är författningsvidrig.

Församlingen har också utfärdat ett dekret som innebär att den står över alla andra myndigheter och institutioner i landet.

Källor: El Pais, AP och andra nyhetsbyråer.

ANNONS