Rodrigo Duterte. Arkivbild.
Rodrigo Duterte. Arkivbild.

Oro efter Dutertes tal om "revolutionsregering"

När Filippinernas hårdföre president Rodrigo Duterte hotar med en "revolutionsregering" växer oron för att demokratin är hotad i det sydostasiatiska landet.

ANNONS
|

Utvecklingen är illavarslande, anser Anna Sundström, generalsekreterare på Olof Palmes internationella center.

- Man ska ta ganska allvarligt på hans ord, säger hon till TT.

Sent på fredagen lokal tid varnade Duterte i ett tv-tal för att han är beredd att införa en "revolutionsregering", precis som förra presidenten Corazon Aquino tillfälligt gjorde på 1980-talet innan hon tog initiativ till en ny konstitution.

Nu fruktar kritiker att Duterte är på väg att avskaffa den demokrati som rått sedan diktatorn Ferdinand Marcos störtades 1986.

ANNONS

- Det här betyder att han kan styra landet själv och då är vi tillbaka i den diktatur som rådde under Marcos, säger oppositionspolitikern Neri Colmenares enligt AFP.

Krigar i söder

Palmecentret, som samarbetar med fackliga och politiska organisationer i Filippinerna, vittnar om växande oro för att demokratin är i fara.

- Inte minst efter att undantagstillstånd utlystes på Mindanao för några månader sedan. Då sade Duterte att han kan tänka sig att utvidga undantagstillståndet till att gälla hela landet, säger Anna Sundström.

I juli förlängde Filippinernas parlament på Dutertes förslag de krigslagar som gällt i landets södra region till årets slut. I Mindanao har IS-inspirerade islamistiska extremister ockuperat delar av staden Marawi.

USA:s roll

I sitt tv-tal hotade Duterte alla som enligt honom arbetar för att undergräva hans styre – från landets kommunistgerilla till USA:s underrättelsetjänst CIA som han anklagar för att delta i en sammansvärjning mot honom.

ANNONS

- Om er destabilisering fortsätter och kaos råder, så kommer jag inte att tveka att tillkännage en revolutionsregering till slutet av min mandatperiod och gripa er alla, så att vi kan gå i fullskaligt krig mot de röda, sade han.

Frågan är hur USA reagerar; mellan länderna råder starka relationer av historiska skäl.

- USA är delvis beroende av Filippinerna för sina militära baser och därför har det varit svårt för presidenten att kritisera Duterte. Men en sådan här tydlig antidemokratisk riktning har väl amerikanarna svårt att låta passera, säger Anna Sundström.

Hotade EU

TT: Hur kan den filippinska militären tänkas reagera på Dutertes utspel?

- Det är svårt att veta. Militären har tidigare sagt att de inte kommer att gå med på några övertramp mot mänskliga rättigheter, svarar hon.

ANNONS

I förra veckan kom ännu ett exempel på de grandiosa uttalanden som Duterte sprider kring sig. En delegation europeiska S-politiker besökte Filippinerna och Duterte, som uppfattat kritik för hans blodiga krig mot narkotika, reagerade kraftigt.

- Han fick för sig att det var EU-delegation och sade att alla EU-länders ambassadörer skulle slängas ut ur landet, säger Anna Sundström.

TT
Fakta: Rodrigo Duterte

Rodrigo Duterte vann klart presidentvalet i Filippinerna i maj 2016. Under valkampanjen gjorde han sig ett namn om hot om massavrättningar av misstänkta brottslingar. Många såg segern som en protest mot den politiska elitens oförmåga att ta itu med landets problem.

Innan han tillträdde som president var Duterte borgmästare i staden Davao, där han gjorde sig känd för sina hårdföra metoder mot kriminalitet.

Duterte (född 1945) kommer från en familj som gjort sig till något av en regional politisk dynasti. Hans pappa var guvernör i provinsen Davao, och satt senare i president Ferdinand Marcos regering. Dutertes dotter Sara Duterte efterträdde sin far på posten som borgmästare.

ANNONS