- Jag är överväldigad, otroligt ärad, sade ICAN:s generalsekreterare Beatrice Fihn till TT på telefon kort efter tillkännagivandet.
- Det är ett väldigt symboliskt pris för det långa arbetet mot kärnvapen som civilsamfundet har gjort i årtionden.
Fihn framhåller prisets betydelse för aktivister världen över samt för överlevarna efter atombomberna i japanska Nagasaki och Hiroshima. Men framförallt betonar hon vikten av att fler länder ansluter sig till den FN-konvention om kärnvapenförbud som antogs i somras – bland annat efter en ja-röst från Sverige – och som nu är öppen för ratificering.
ICAN var den drivande kraften bakom avtalet, vilket Nobelkommittén hyllar i sin motivation.
Utfall mot Trump
Omröstningen i FN bojkottades dock av nästan alla Natoländer och de kärnvapenländer som inte ingår i försvarsalliansen. I en separat intervju med TT och norska NTB skräder Finh inte orden om USA:s president och överbefälhavare.
- Donald Trump hotar med att använda kärnvapen, vilket är otroligt riskabelt och aggressivt och mycket bekymmersamt. Han ökar osäkerheten i världen just nu, snarare än att jobba för mer säkerhet för oss alla.
Att just ICAN prisas är extra känsligt i Natolandet Norge, eftersom den norska regeringen inte vill skriva på FN-konventionen om ett kärnvapenförbud. Men Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) är nöjd med fredspristagaren, som hon beskriver som "välförtjänt".
- Det är en organisation som har arbetat hårt sedan 2007 utifrån en moralisk och humanitär synvinkel.
Wallström vill dock inte garantera att Sverige kommer gå snabbare fram med att skriva på kärnvapenförbudet. USA:s försvarsminister varnade i augusti för att ett undertecknande kan försvåra det svensk-amerikanska försvarssamarbetet, och då beslutade regeringen att utreda frågan – en process som lär ta många månader.
- Den här konventionen beslutades under mycket kort tid. Det innebär att vi, precis som alla andra länder, vill ta tid och se hur det kommer att överensstämma med vår lagstiftning och andra avtal och konventioner, säger Wallström.
Skynda på?
Nobelkommittén hoppas ändå att priset ska skynda på staters beslut att skriva under FN-konventionen. I prismotiveringen konstateras att vissa länder i nuläget moderniserar sina kärnvapenarsenaler – samtidigt som vapen som landminor, klusterammunition och biologiska och kemiska stridsmedel sedan länge är förbjudna. Man understryker också vikten av att ICAN uppmärksammar de humanitära konsekvenserna av kärnvapen.
Den mänskliga aspekten betonas även av aktiva inom Svenska läkare mot kärnvapen, som är en del av ICAN. Psykiatrikern Leonore Wide, som arbetat med organisationen sedan 1981, säger till TT att just läkare inser de katastrofala konsekvenserna av ett kärnvapenkrig och därför måste informera om dem.
"Gör skillnad"
Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, kallar valet av fredspristagare för utmärkt.
- Jag hoppas att det skickar ett tydligt meddelande till stormakterna om vikten av att verkligen göra något när det gäller kärnvapenfrågor, säger han.
Även inom Svenska freds- och skiljedomsföreningen är man nöjd.
- Vi är många som har behövt det här, att känna att gräsrötterna gör skillnad och att vi kan fortsätta orka lite till, säger ordförande Agnes Hellström till TT.
Nobels fredspris utses, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska Stortinget.
Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy.
Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.
Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen".
Världsdelsmässigt har Europa 48 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 18, Afrika 10 och Sydamerika 3.
Fem svenskar har fått fredspriset: Klas Pontus Arnoldson (1908), Hjalmar Branting (1921), Nathan Söderblom (1930), Dag Hammarskjöld (1961) och Alva Myrdal (1982).
ICAN är en internationell kampanj för att avskaffa kärnvapen. Det är en allians av icke-statliga organisationer i 101 länder med 468 samarbetspartners som främjar anslutning till och genomförandet av FN-konventionen om kärnvapenförbud.
ICAN organiserar globala aktioner och samarbetar bland annat med överlevande från atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Bland de som gett kampanjen sitt stöd finns Nobelpristagarna Desmond Tutu och Dalai lama. Kampanjens huvudkontor ligger i Genève i Schweiz.
Den 7 juli i år antogs konventionen om kärnvapenförbud av 122 FN-länder, bland dem Sverige. För att avtalet ska träda i kraft krävs att 50 länder ratificerar det. Det har redan skett, avtalet har varit öppet för underskrift sedan den 20 september och då skrev 53 stater under. Enligt reglerna ska konventionen träda i kraft 90 dagar därefter.
Källa: ICAN:s webbsida, FN
Här är seklets alla vinnare av Nobels fredspris:
Fredspriset har delats ut sedan 1901 till 88 män, 15 kvinnor och 14 organisationer. 19 år har priset inte delats ut – senast 1972.
