Myanmars statskansler Aung San Suu Kyi ska försvara landet mot folkmordsanklagelser i Haag. Arkivbild.
Myanmars statskansler Aung San Suu Kyi ska försvara landet mot folkmordsanklagelser i Haag. Arkivbild. Bild: Wason Wanichakorn/AP/TT

Nedsvärtad fredsikon hörs om folkmordsbrott

Under sin tid i husarrest stöttade Aung San Suu Kyi rohingyernas rättigheter. Som statskansler ska hon nu försvara Myanmars behandling av den muslimska minoriteten när Internationella domstolen i Haag tar upp frågan om folkmordsbrott.

ANNONS

Länge var Aung San Suu Kyi en symbol för demokratirörelsens protester mot Myanmars militärstyre. 1991 belönades hon med Nobels fredspris för sin kamp, men på senare år har helgonglorian halkat på sned.

Fram till att Myanmars demokratiseringsprocess inleddes 2010 förespråkade Suu Kyi att landets rohingyer skulle beviljas fullvärdiga medborgarskap, något som förlänade henne stort stöd från den marginaliserade minoriteten.

Men sedan hon 2016 tillträdde som statskansler, och därmed regerar med de generaler som tidigare höll henne i husarrest, har tongångarna förändrats.

Bemöta anklagelserna

Suu Kyi har i irriterade ordalag avfärdat kritiska frågor om militärens repression mot rohingyerna och stämplat rapporter om övergrepp som "isberg av desinformation".

ANNONS

När Myanmar den 10 december kallas till Internationella domstolen (ICJ) i Haag, ett av FN:s huvudorgan, för att bemöta anklagelser om folkmordsbrott är det statskansler Suu Kyi som kommer att föra landets talan.

Till brittiska The Guardian säger en talesperson att beslutet var statskanslerns eget.

– De anklagade Aung San Suu Kyi för att vara tyst om människorättskränkningar. Hon bestämde sig för att själv ta hand om rättegången.

Även ICC utreder

Det är bara stater som kan anmäla andra stater till ICJ, och målet mot Myanmar har väckts av Gambia.

Den formella anklagelsen är brott mot FN:s folkmordskonvention från 1948 och bakgrunden är den våldsamma kampanj som 2017 inleddes mot rohingyerna i västra Myanmar. 700 000 rohingyer flydde till grannlandet Bangladesh efter att militären enligt FN genomfört massavrättningar, mordbränder och gruppvåldtäkter.

Förhandlingarna i Haag blir första, men kanske inte sista, gången som militärens agerande prövas rättsligt. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) gav i mitten av november klartecken för en fullskalig utredning av brott mot Myanmars rohingyer.

Fråntagits priser

Till The Financial Times säger Richard Rogers på den brittiska advokatbyrån Global Diligence, som är specialiserad på internationella rättvisefrågor, att Suu Kyis strategi är riskabel.

– Det kan ge intrycket att hon försvarar de påstådda folkmordsbrott som rätten måste ta ställning till.

ANNONS

Samtidigt talar det mesta för att Suu Kyi är medveten om riskerna – och beredd att betala kostnaden för sin militärvänliga linje. De senaste åren har hon fråntagits flera prestigefyllda hederspriser, av bland andra Frankrikes huvudstad Paris, Irlands huvudstad Dublin och människorättsorganisationen Amnesty International.

Ivar Andersen/TT

Över 700 000 rohingyer har sedan 2017 flytt våldet i Myanmar och lever nu i flyktingläger i Bangladesh. Arkivbild.
Över 700 000 rohingyer har sedan 2017 flytt våldet i Myanmar och lever nu i flyktingläger i Bangladesh. Arkivbild. Bild: Altaf Qadri/AP/TT
ANNONS