Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel anländer till det formella inledandet av firandet av murens fall i Berlin för 30 år sedan. Bild: Fabrizio Bensch/Reuters/TT

Merkel vid Berlinmuren: Hedrar och varnar

Berlin samlas och minns dagen för 30 år sedan då Berlinmuren öppnade sig. Förbundskansler Angela Merkel hedrar Tysklands medborgare som förenade öst och väst utan att ett skott sköts. Men hon varnar för framtiden:
– Berlinmuren påminner oss om att vi måste göra vår del för att försvara friheten och demokratin.

I det enkla, av trä och betong byggda Evangeliska försoningskapellet på Bernauer Strasse samlades de inbjudna för en kort minneshögtid över Berlinmurens många offer. I ett märkbart personligt tal hyllade Merkel dem som kämpat för att förena Östtyskland och Västtyskland, och hedra dem som fick sätta livet till.

Och hon markerade att demokrati och frihet inte är en självklarhet, att kampen för värderingarna måste hela tiden pågå.

Drabbade av diktaturen

– Vi ska minnas de frihetssökande medborgarna i den oförsonlighet som rådde i diktaturens DDR, vi ska inte glömma de många människor som drabbades av den, säger Merkel vid en minnesgudstjänst i kyrkan vid den forna muren, en nybyggd kyrka som ersatt den som DDR-regimen sprängde till bitar.

– Men vi ska inte heller glömma alla de som drabbades av pogromer, fortsätter Merkel och hänvisar till nazisternas folkbrott mot judar i Berlin under kristallnatten i november för 81 år sedan.

Och så, på den laddade platsen, säger hon att friheten nu måste hedras och försvaras.

Samlades vid muren

Dignitärer, stats- och regeringschefer och vanliga Berlinbor anlände på förmiddagen till Bernauer Strasse där ett minnesmärke över mörkrets mur står kvar. Ett fuktigt, grått och allvarsamt Berlin välkomnade de många som samlats för att fira den 9 november för 30 år sedan, då gränsövergångarna mellan öst och väst plötsligt öppnades.

Invid remsan av grus, mellan de två betongmurarna och vid vakttornets kantiga, hotfulla, siluett samlades Merkel, president Frank-Walter Steinmeier, förbundsdagens talman Wolfgang Schäuble och utrikesminister Heiko Maas med hundratals inbjudna, många av dem direkt berörda av murens knivskarpa gräns mellan väst och öst.

Flera av de ledande politikerna var direkt delaktiga i och ansvariga för återförenandet för 30 år sedan.

Röda och gulvita rosor lyste upp det gråa lågtrycket. Blommor som sedan fästes i den gråa murväggen, först av de ledande dignitärerna, sedan av de många som slutit upp.

Efter den korta ceremonin vid muren, där endast unga inbjudna talade, fortsatte man med en vandring utefter Bernauer Strasse, ett av de få ställen i Berlin där muren står kvar. Gatan har historisk betydelse från dagarna i augusti 1961, då muren restes och panikslagna boende klättrade ut genom fönster för att hamna på västsidan.

Klyftor i Tyskland

Förbundskansler Merkel ledde promenaden längs murresterna, kvarlämnad betong och gjutjärnsstolpar som effektivt hindrade varje försök att fly över den dödliga zonen. Hon stannade hos många av dem som väntade vid avspärrningarna, hälsade på dem för att visa att Tyskland nu är ett öppet samhälle.

Dagens firande uppmärksammar både murens fall och återförenandet mellan Östtyskland och Västtyskland, då inte en människa dödades trots de enorma storpolitiska spänningar som omgärdade den historiska händelsen.

Men 30-årsfirandet präglas också av ett Tyskland där skillnader mellan det forna öst och det forna väst har blivit allt mer tydliga, spänningar som kommit att prägla förberedelserna för minnesdagen.

Grim Berglund/TT

Minnesdagen av Berlinmurens fall inleddes på Bernauer Strasse i Berlin. Människor placerade symboliskt blommor i en av de sista kvarvarande delarna av muren. Bild: Markus Schreiber/AP/TT
Tysklands president Frank-Walter Steinmeier, Polens president Andrzej Duda, Tjeckiens president Milos Zeman, Slovakiens president Zuzana Caputova och Ungerns Janos Ader lägger blommor vid minnesmonument Visegrád i Berlin. Bild: Bernd von Jutrczenka/AP/TT
Tysklands förbundskansler Angela Merkel hedrar dem som kunde förena Öst- och Västtyskland sedan muren fallit. Men i ett personligt tal i en kyrka vid Bernauer Strasse, där muren var byggd, varnar hon för framtiden. Bild: Michael Sohn/AP/TT

9 november 1989: Efter månader av protester och massmigration öppnas gränsövergångarna mellan Öst- och Västtyskland i Berlin.

31 augusti 1990: Ett fördrag om ett enande av de två länderna undertecknas.

12 september 1990: Fördraget godkänns av de fyra segrarmakterna efter andra världskriget: Sovjetunionen, Frankrike, Storbritannien och USA.

3 oktober 1990: De östtyska delstaterna ansluter sig formellt till Förbundsrepubliken Tyskland som därmed enas. Tag der Deutschen Einheit – den tyska enighetens dag – är sedan dess landets nationaldag.

I dag har Tyskland omkring 82 miljoner invånare, varav 14 miljoner bor i det tidigare Östtyskland.