Michigandemokraten Conyers verkar ha gjort just en sådan överenskommelse. I en hemlig uppgörelse ska han ha betalat motsvarande 225000 kronor till en tidigare kvinnlig anställd som anklagat honom för sexuella närmanden, rapporterar nyhetssajten Buzzfeed.
Pengarna ska ha kommit från Conyers egen stabsbudget, som är skattefinansierad.
Skydda förövaren?
Hanteringen var dock helt i linje med reglerna. Enligt en federal lag från 1995 ska klagomål från och förlikningar med kongressanställda behandlas konfidentiellt. Men anmälningsförfarandet är omgärdat av krångliga regler. Och det är inte ovanligt att klagande, som får en summa pengar, ombeds skriva på ett papper där de lovar att hålla tyst, noterar CNN.
I ljuset av #metoo-kampanjen börjar den ordningen att ifrågasättas.
- Ett system som sattes upp 1995 för att skydda förövaren, säger den demokratiska kongressledamoten Jackie Speier till tv-kanalen ABC.
- Vi säger att vi har nolltolerans, men jag anser inte att vi agerar så.
Tillsammans med sin republikanska kollega Barbara Comstock försöker hon nu få igenom ett lagförslag som skulle göra förlikningar med skattemedel offentliga. Ett liknande lagförslag har lagts fram i senaten av demokraten Kirstin Gillibrand, skriver tidningen The New York Times.
Gälla retroaktivt?
Knäckfrågan, som nu debatteras intensivt, är huruvida en sådan lag skulle gälla retroaktivt. Det skulle innebära att förövare tvingas ut i ljuset – men även att drabbade, som kanske vill förbli anonyma, offentliggörs.
Exakt hur utbredda övergreppen är i Capitolium är det ingen som vet. Separata reportage som The New York Times och CNN gjort, där de intervjuat omkring 50 kongressanställda vardera, visar att alla tillfrågade antingen hade utsatts själva eller kände till någon som blivit sexuellt trakasserad. Informella listor över "äckel" och råd av typen "åk aldrig hiss ensam med en ledamot på kvällen" cirkulerar.
Senaten har redan godkänt ett lagförslag som gör det obligatoriskt för kongressledamöter och deras anställda att delta i utbildningar om trakasserier och diskriminering. Representanthuset väntas göra tumme upp för ett liknande förslag i veckan.
Nekar till anklagelser
Det kongresskontor som hanterar anmälningar om trakasserier och övergrepp kallas Office of Compliance. De senaste 20 åren har 264 rapporter dit resulterat i att motsvarande 140 miljoner kronor av skattepengar betalats ut i förlikningar, rapporterar The Washington Post. Men eftersom ärendena är hemliga är det omöjligt att säga hur många fall som rör sexuella trakasserier.
John Conyers, liksom Al Franken och domaren Roy Moore – som trots flera vittnesmål om övergrepp verkar ställa upp i Alabamas fyllnadsval till senaten i december – har alla kraftfullt avvisat de anklagelser om sexuella övergrepp som riktats mot dem.
Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Capitolium i huvudstaden Washington DC.
Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd. I nuläget har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna: 52 platser i senaten och 239 i representanthuset.
Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs "omlott" på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av mandatperioderna ut).
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.
Amerikanerna hyser inte särskilt höga tankar om sina folkvalda i kongressen. 13 procent tycker att ledamöterna gör ett bra jobb medan 73,6 procent är av motsatt åsikt.
Källa: Representanthuset, senaten och Real Clear Politics
