Nancy Pelosi, demokratisk talman i USA:s representanthus.
Nancy Pelosi, demokratisk talman i USA:s representanthus. Bild: Manuel Balce Ceneta/AP/TT

Kongressattack ska utredas av kommission

En oberoende, extern kommission ska utreda händelserna den 6 januari, då ilskna anhängare till Donald Trump stormade USA:s kongressbyggnad Kapitolium, meddelar talman Nancy Pelosi.

ANNONS

Enligt Kaliforniendemokraten Pelosi ska kommissionen likna den som tillsattes efter terrordåden den 11 september 2001, då flygplan störtades in i bland annat World Trade Center i New York och försvarshögkvarteret Pentagon.

En preliminär utredning av säkerhetsläget efter attacken gör bedömningen att mer resurser behövs för att säkra kongressen och dess ledamöter, enligt medier.

"Det framgår tydligt av slutsatserna och efter riksrättsrättegången att vi måste ta reda på sanningen om hur detta hände", skriver Pelosi enligt nyhetsbyrån Reuters.

Eldigt tal

Pelosi var drivande bakom den nyligen avslutade riksrättsprocessen mot den nu avgångne presidenten Trump. I åtalet hävdade demokraterna att Trump, med sina upprepade påståenden om valfusk och sitt eldiga tal vid ett massmöte den 6 januari, uppviglade sina anhängare att senare samma dag ge sig på Kapitolium.

ANNONS

En majoritet, 57 av de 100 senatorerna, röstade för att Donald Trump var skyldig – men han friades ändå eftersom det krävs två tredjedelars majoritet för att fälla i riksrättsärenden.

Framtida val?

Åsikterna i senaten verkar spegla allmänhetens. 55 procent i USA önskar att Donald Trump kunde förbjudas från att i framtiden inneha folkvalda ämbeten, visar en färsk mätning från opinionsinstitutet vid Quinnipiac University. Bland republikaner anser dock 87 procent att Trump ska få ställa upp i framtida val.

Hade expresidenten fällts i senaten hade kammaren kunnat rösta om att belägga honom med ett sådant förbud.

Republikanen Trump, som nu bor i Florida, verkar själv ha siktet inställt på att fortsätta verka politiskt.

"Vår historiska, patriotiska och vackra rörelse för att göra Amerika stort igen har bara börjat. De kommande månaderna kommer jag att ha mycket att dela med er", skrev han till sina landsmän i ett uttalande efter att ha friats.

Tina Magnergård Bjers/TT

Nationalgardet vaktar kongressbyggnaden Kapitolium efter stormningen den 6 januari.
Nationalgardet vaktar kongressbyggnaden Kapitolium efter stormningen den 6 januari. Bild: J Scott Applewhite/AP/TT

Bakgrund: Kongressattacken och riksrätten mot Donald Trump

Den 6 januari samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valsegrare och näste president.

I Washington DC hade samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden Kapitolium och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump. Den enda åtalspunkten löd anstiftan till uppror. Det syftade på Trumps felaktiga påståenden om valfusk och anförandet den 6 januari.

Åtalet lämnades till senaten den 25 januari, fem dagar efter att Trump avgått. Rättegången inleddes den 9 februari och avslutades den 13 februari med att senaten friade Trump. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga någon med skuld i ett riksrättsärende. Trumps advokater avfärdade åtalet som "politisk teater".

Riksrättsprocessen var den andra mot Donald Trump. Den första inleddes i december 2019 och rörde anklagelser om att han pressat Ukrainas ledning för egen politisk vinning. Även den slutade i ett friande.

ANNONS