Inom några år kommer det att saknas hundratusentals personer med rätt utbildning för att jobba med datasäkerhet i EU. Samtidigt väntas de globala kostnaderna för cyberattacker skjuta i höjden.
Digitalisering är temat för fredagens EU-möte i Tallinn, där statsminister Stefan Löfven (S) deltar. Estland anses, liksom Sverige, ligga långt framme och vill att ett digitalt Europa ska löpa som en röd tråd genom landets halvår som ordförandeland i EU.
Svårt bedöma kostnaden
Men det är stora skillnader mellan hur långt medlemsländerna har kommit i att omfamna den digitala utvecklingen, konstaterar Jarno Limnell, professor i datasäkerhet vid Aalto-universitetet i Finland. Och utan säkra digitala miljöer, där företag tryggt kan göra affärer, kommer det inte att finnas tillräcklig datasäkerhet för någon, är hans slutsats.
Det är enligt Limnell svårt att uppskatta hur stora problemen kopplade till datasäkerhet är i dag.
"Företag vill inte prata offentligt om överträdelser och läckor som de utsätts för", skriver han i ett mejl till TT inför EU-mötet.
Bedömningarna av kostnaderna för nätbrott mot företag varierar, och landar i olika rapporter på allt mellan 4000 miljarder kronor och 24000 miljarder kronor årligen. Enligt en nyligen publicerad rapport från försäkringsjätten Lloyd's kan en global cyberattack kosta världens länder närmare 1000 miljarder kronor – mer än stora naturkatastrofer.
Tilltron viktig
Det som hände i Transportstyrelsen i Sverige visar hur viktigt det är att skydda digital data, tycker Jarno Limnell. Men han vill inte att datasäkerhet bara ska förstås i termer av risker och hot.
"Det möjliggör innovationer, tillväxt och välstånd. Det är en förutsättning för hela den digitala ekonomin", skriver han.
Men då måste det finnas tillit till systemen, fortsätter han. Och här ligger en stor utmaning för politikerna.
"Saknar människor förtroende för de digitala marknadsplatserna påverkas den ekonomiska tillväxten".
Digitalisering är ett samlingsbegrepp som rymmer hela den samhällsförändring som sker i spåren av teknisk utveckling inom informations- och kommunikationsteknologi.
Det kan handla om e-demokrati, som till exempel möjlighet att rösta eller göra myndighetsärenden på nätet, eller hur näringslivet använder digital utveckling för att stöpa om sina affärsmodeller.
Vid mötet i Tallinn ska inga beslut fattas, det beskrivs som en inspirationsdag inför framtida beslut.