Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Strömstads Tidning
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Armenisk beskjutning mot azeriska stridsvagnar. Bilden är från en film distribuerad av Armeniens försvarsdepartement.
Armenisk beskjutning mot azeriska stridsvagnar. Bilden är från en film distribuerad av Armeniens försvarsdepartement. Bild: Armeniska försvarsdepartementet/AP/TT

FN kallar till krismöte Nagorno-Karabach

Intensiva strider rasar i utbrytarregionen Nagorno-Karabach.
Dödstalen stiger efter drygt två dagars attacker och motanfall mellan azeriska styrkor och armeniska separatister.
FN:s säkerhetsråd väntas kalla till krismöte om utvecklingen.

Regionen Nagorno-Karabach tillhör enligt internationell rätt Azerbajdzjan, men styrs i praktiken av armenier. Den regionala och historiskt utdragna konflikten inlemmar även bland annat Turkiet som stöttar azererna, samt Ryssland som ger sitt stöd till armenierna.

Risken för en vidgad konflikt gjorde att Frankrike och Tyskland gemensamt krävde att FN:s säkerhetsråd sammankallas för ett krismöte på tisdagen.

Även Belgien, Storbritannien och Estland, som samtliga sitter i säkerhetsrådet, stödjer förslaget enligt diplomatiska källor.

Mötet hålls troligen bakom stängda dörrar.

En av säkerhetsrådets permanenta medlemmar är Ryssland, som med sin vetorätt kan stoppa försök från FN att agera.

Hårda markstrider

Den internationellt ökade oron kommer efter en eskalering av både strider och regionala utspel.

Azerbajdzjans försvarsdepartement säger att dess militär "förstört flera av fiendens artillerienheter med i ett riktat anfall. Azeriska myndigheter uppger dock inte hur många egna soldater som dött i den eskalerande konflikten.

Separatister, med armeniskt stöd, hävdar att man återtagit områden som förlorats i strider.

Nyhetsbyrån AFP rapporterar att närmare ett 70-tal har dödats, varav nio var civila. Bland civila dödsoffer ska fem ha varit medlemmar i samma azeriska familj, medan en kvinna och ett barn har dödats på armenisk sida.

Brinnande stridsfordon

Filminspelningar visar hur stridsfordon träffas i vad som troligen är granatattacker och artilleribeskjutning, stridsvagnar sprängs eller brinner på de stora, karga slätter som landet delvis består av. Men dokumentationen är en del av propagandakriget, och få oberoende observatörer finns i regionen.

Både Azerbajdzjan och Armenien mobiliserar och har infört krigslagar i vissa områden, rapporterar BBC.

De senaste dygnens eskalering kommer sedan både Turkiet och Ryssland höjt tonläget något om området. Ankara har officiellt meddelat att man stöttar Azerbajdzjan, medan Moskva backar Armenien.

I ett laddat uttalande på måndagseftermiddagen sade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att Armenien skulle dra tillbaka sina styrkor, och upphöra med "ockupationen" av regionen.

Ryssland i sin tur kräver förhandlingar och den ryska regeringen uppmanar de två stridande parterna att genast upphöra med all militär aktivitet.

Kreml följer situationen noggrant, enligt talespersonen Dmitrij Peskov, som säger att Ryssland vill se en diplomatisk lösning på konflikten, snarare än en militär.

Sovjetunionens fall

Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan de blev självständiga i samband med Sovjetunionens fall, även om regionen varit en potentiell krutdurk redan tidigare. Nagorno-Karabach var inklämd mellan olika folkgrupper i det forna Sovjetunionen och har länge varit en av världens farligaste "vilande konflikter", skriver BBC.

Under åren runt 1990 utkämpades ett krig och efter ett eldupphör 1994 har armeniskstödda separatister i praktiken haft kontroll över området. Frankrike, Ryssland och USA inrättade den så kallade "Minsk-gruppen" och försökte medla i konflikten, men de senaste samtalen kollapsade 2010.

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI