Bosniskan Nura Begovic från Srebrenica vid en massgrav i byn Kozluk, där offer från folkmordet i juli 1995 begravdes. Bild från 2015.
Bosniskan Nura Begovic från Srebrenica vid en massgrav i byn Kozluk, där offer från folkmordet i juli 1995 begravdes. Bild från 2015.

Bosniens "bödel" får sitt straff till slut

Han står åtalad för krigsbrott så hårresande att han har liknats vid en slaktare. Nu ska Ratko Mladic få sin dom.

ANNONS
|

Inför tv-reportrar i Srebrenica delade en leende Ratko Mladic ut godis till muslimska barn och försäkrade att ingen hade något att frukta. Men när kamerorna slutade rulla blev armébefälhavarens ansikte uttryckslöst och han beordrade sina soldater att ta män och pojkar ombord på de bussar som skulle köra dem mot deras död.

Under de följande dagarna mördades omkring 8000 människor av de bosnienserbiska styrkorna, främst muslimska pojkar och män.

- Det kommer inga unga kvinnor och inga män under 60, sade en av tolkarna på plats till TT:s dåvarande utsände i Tuzla angående flyktingströmmen från Srebrenica i juli 1995.

ANNONS

"Militärt allsmäktig"

Folkmordet, som anses vara den grövsta krigsförbrytelsen i Europa sedan andra världskriget, är en av anledningarna till att Mladic fått öknamn som "Bosniens slaktare" och "bödel".

- Han var i stort sett allsmäktig på den militära sidan. I Bosnien var det i princip ingen som gjorde något utan att Mladic hade godkänt det, säger Bo Pellnäs, säkerhetspolitisk kommentator och svensk FN-överste på Balkan i början av 1990-talet.

- Men det var tydligt att många i hans omgivning, däribland officerare med ganska höga grader, var illa berörda. Hade de bara vågat så hade de säkert tagit avstånd från Mladic, men de riskerade att råka väldigt illa ut.

Pellnäs uppskattar att han träffade Mladic ett tiotal gånger, i olika förhandlingssituationer, och minns en bosnienserbisk befälhavare som bara blev otrevligare med tiden.

- Folk som är i krig i flera år blir väldigt psykiskt påverkade. Inte för att jag tror att Mladic tog åt sig av grymheterna, men han levde under mycket stress och var på nedåtgående gren från det att jag mötte honom första gången till den sista, säger han.

ANNONS

- Jag lämnade Balkan innan Srebrenica, men vi hade klart för oss redan då att han hade händerna i mycket annat elände.

Den utdragna rättegången mot Mladic i Internationella brottmålsdomstolen för före detta Jugoslavien (ICTY) omfattar elva åtalspunkter som bland annat inbegriper folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Förutom folkmordet i Srebrenica anklagas Mladic bland annat för att ha haft en ledande roll i den 44 månader långa belägringen av Sarajevo, där omkring 10000 människor tros ha dödats.

"Blir fälld"

Domen ska avkunnas på onsdag, Mladics försvarsadvokater har försökt att få den uppskjuten med hänvisning till 75-åringens sviktande hälsa, men misslyckades. Mladic nekar till brott, men Pellnäs – som anser att rättsprocessen har gått alldeles för långsamt – tvekar inte om utslaget.

- Mladic kommer att bli fälld. Han var på plats och förde befälet. Han kommer säkert att brinna i helvetet, om den institutionen nu tar hand om oss när vi dör, säger han och fortsätter:

ANNONS

- Rättegången skickar en viktig signal till alla parter att man faktiskt döms om man begår sådana här gräsligheter.

TT
Fakta: Kriget i Bosnien

Jugoslavien utgjordes av dagens Serbien, Montenegro, Kosovo, Makedonien, Kroatien, Slovenien och Bosnien-Hercegovina men splittrades under flera krig på 1990-talet.

I Bosnien pågick kriget från 1992 till 1995 mellan främst tre parter: den bosnienmuslimskt dominerade regeringsarmén, bosnienkroatiska styrkor i väst och syd samt bosnienserbiska styrkor i nord och öst. Trots att FN-styrkor fanns på plats redan från 1992 dröjde det fram till hösten 1995 innan striderna tog slut, främst framtvingat av omfattande Nato-attacker mot den bosnienserbiska armén.

I och med Dayton-avtalet i november 1995 skapades det politiska system som fortfarande råder i Bosnien, med en komplicerad maktdelning mellan bosnienmuslimer, kroater och serber.

Fakta: Greps efter 16 år på flykt

Ratko Mladic var kanske den mest kände militären under den jugoslaviske presidenten Slobodan Milosevics styre. Han filmades då han dirigerade förberedelserna för massakern på 8000 muslimer i Srebrenica 1995.

Mladic skickades av Milosevic till Kroatien 1991 för att slå ned självständighetsrörelsen där. Han ledde den jugoslaviska arméns bombningar av den kroatiska staden Dubrovnik och placerades sedan i Sarajevo. Mladic förde befälet vid belägringen när armén besköt civilbefolkningen i den bosniska huvudstaden.

Mladic inkallades sedan av den bosnienserbiske presidenten Radovan Karadzic 1992 för att leda kampen för ett serbiskt Bosnien.

Tillsammans med den bosnienserbiske politiske ex-ledaren Radovan Karadzic har Mladic kommit att symbolisera den serbiska kampanjen för etnisk rensning av kroater och bosnienmuslimer. Mladic beskrivs som en hänsynslös armébefälhavare motiverad av serbisk nationalism.

Efter 16 år på flykt greps Mladic i maj 2011 i den serbiska byn Lazarevo, åtta mil norr om Belgrad, där han levde på sin kusins gård under taget namn.

Källa: BBC

ANNONS