- Generalerna vid fronten säger att de organiserar sig och väntar på att försvara staden mot en attack, säger Shoresh Kadir, representant för irakiska Kurdistans regionregering i Sverige.
TT: Men det finns inga tecken på att någon attack skett än?
- Nej, det har inte hänt någonting sådant än.
Han bekräftar att peshmergasoldater har posterats ut, av rädsla för ett anfall, men att den irakiska armén nu befinner sig ett par kilometer från peshmergafronten i Kirkuk.
- Irak vill rensa byarna runt Kirkuk från IS. Det brukar göras i samråd med peshmerga. Men nu har man fått information om att den irakiska armén mobiliserar tillsammans med den Iranstödda milisen och att man har planer på att gå in i Kirkuk. De hoten har man tagit på fullaste allvar och därför har man posterat ut peshmergasoldater vid fronten för att stoppa ett storskaligt krig, säger Shoresh Kadir.
Kurdiska styrkor
En icke namngiven irakisk general säger enligt nyhetsbyrån AFP att en militärinsats har inletts för att återta kurdiska positioner runt den omstridda oljestaden.
Uppgifterna, som inte bekräftats från officiella källor, kom kort efter det att kurdiska myndigheter meddelat att kurdisk militär kommenderats ut runt Kirkuk.
"Tusentals tungt beväpnade peshmergaenheter befinner sig nu i sina positioner runt Kirkuk", skriver Hemin Hawrami, en högt uppsatt rådgivare till kurdernas president Masoud Barzani, på Twitter.
"Deras order är att försvara (staden) till varje pris", fortsätter han.
Spänningarna i regionen har ökat kraftigt efter det att kurderna röstat för självständighet för irakiska Kurdistan i ett val som Bagdad fördömt som olagligt. Omröstningen genomfördes även i Kirkuk, som både irakiska Kurdistan och Bagdad gör anspråk på.
Stor stridsfråga
Så sent som i går försäkrade premiärminister Haider al-Abadi att militären inte har några planer på att ge sig på kurderna.
- Vi kommer inte att använda vår armé för att bekämpa vårt folk eller kriga mot våra kurdiska medborgare eller andra, sade han.
Att det omstridda Kirkuk inkluderades i folkomröstningen om den kurdiska självständigheten var olyckligt, enligt Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet. Beslutet har eldat på spänningarna kring staden.
- Kontrollen av Kirkuk är en mycket stor stridsfråga. Hade det bara varit irakiska Kurdistans tre provinser som omfattades av folkomröstningen så hade nog situationen gått att lösa förhandlingsvägen, säger han.
Ytterligare instabilitet
En militär konfrontation mellan peshmerga och de irakiska styrkorna skulle kunna få förödande konsekvenser.
- Det skulle ju bli ett slags inbördeskrig. En militär insats kan leda till ytterligare instabilitet i Irak, fler döda, fler skadade och ännu fler som flyr i ett land som har haft mer än tillräckligt av det under många år, säger Hallenberg.
Han hoppas dock att det främst handlar om en markering från Bagdads sida, "en signal om att man inte accepterar utvecklingen".
- Det kanske skjuts lite artilleri, men att skicka marktrupper mot peshmerga skulle innebära fruktansvärda strider. Hoppas verkligen inte att det händer.
Sedan 1992 har kurderna full kontroll över omkring två tredjedelar av det område som de kallar irakiska Kurdistan. Det rör sig om de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som omfattar omkring 50000 kvadratkilometer och där det bor över fem miljoner människor (och därtill ett stort antal flyktingar).
Det självstyrande områdets huvudort är Arbil (Erbil), som på kurdiska kallas Hewlêr. Det bor också kurder i angränsande Tamim (Kirkuk), Nineve (vars huvudstad är Mosul) och Diyala längre söderut samt i Bagdad.
Dagens gränser är dock omstridda och många människor har flytt eller fördrivits under upprepade krig och uppror. 2014 tog kurdiska styrkor kontroll över ytterligare landområden, däribland oljestaden Kirkuk.
Relationerna med Bagdad har blivit allt mer ansträngda de senaste åren, på grund av konflikter om olja och territorium.
Den 25 september hölls en folkomröstning om självständighet i irakiska Kurdistan och i vissa omstridda områden i Irak. Enligt den kurdiska valkommissionen fick ja-sidan 92 procent av rösterna. Folkomröstningen har fördömts av Bagdad och av grannländerna Turkiet och Iran.
Källa: Landguiden
