Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Överbefälhavare Micael Bydén vid Folk och försvars rikskonferens i Stockholm på tisdagen.  Bild: Anders Wiklund/TT
Överbefälhavare Micael Bydén vid Folk och försvars rikskonferens i Stockholm på tisdagen. Bild: Anders Wiklund/TT

ÖB: ”Vi kan inte utesluta någonting i det här skedet”

– Vi kan inte utesluta någonting i det här skedet. Det är helt beroende på de ryska intentionerna och vilken risk man är beredd att ta. Det säger ÖB Micael Bydén inför hotet om en ny rysk invasion i Ukraina.

Ryska militära förband finns längs gränserna till Ukraina, som en griptång i tre riktningar. Enligt uppgifter kan det röra sig om kanske 100 000 man.

– Kriget har pågått sedan 2014 och böljat fram och tillbaka, säger ÖB Micael Bydén. I våras kom tydliga indikationer på truppförstärkningar från rysk sida i regionen. Vi följer utvecklingen noggrant och kunde själva identifiera vad som pågick.

Svensk militär har en god uppfattning om förbandens storlek och förmågor och vad de kan åstadkomma. Det gäller även vilka ytterligare förstärkningar som måste tillföras för ett mer omfattande insats. Ett begränsat anfall kan komma snabbt, men en operation på bredden och djupet tar längre tid, enligt ÖB Micael Bydén:

– Delar av de ryska förband som finns på plats kan agera här och nu. Men absolut inte alla. Vapensystem och materiel är framme, men personalen kan vara någon annanstans. Förstärkningar måste göras för att klara en långvarig militär operation.

Två faktorer avgörande för Putin

Två faktorer blir avgörande för president Vladimir Putin och hans generaler vid ett eventuellt anfall mot Ukraina: vilka intentioner de har och vilka risker de är beredda att ta.

– Det är förenat med stora risker, det är min bedömning, säger ÖB.

Ukraina har politiskt, ekonomiskt och materiellt stöd av USA, Nato och EU. Utländska officerare, även svenska, är instruktörer. Landets försvarsmakt är mycket bättre förberedd, utrustad och motiverad än vid annekteringen av Krim och krigsutbrottet i öster för åtta år sedan. Det finns ett ökat motstånd hos den ukrainska befolkning.

– Det är svårt eller omöjligt att bedöma vilket utfall som är det troliga. Vi kan inte utesluta någonting i det här skedet. Det är helt beroende på de ryska intentionerna och vilken risk man är beredd att ta, säger Micael Bydén.

ÖB talar om att vi befinner oss i en allvarlig säkerhetspolitisk situation med en storpolitisk kraftmätning. Ryssland är berett att använda militära medel för att uppnå sina politiska mål.

– Att de menar allvar är uppenbart, säger han.

Spänningarna mellan öst och väst har inte varit så stora sedan kalla kriget och Sovjetunionens fall för trettio år sedan.

– Under min tid i försvarsmakten har jag aldrig upplevt en situation där retoriken och positioneringen är så hård från båda sidor. Med de skarpa ryska kraven på en ny säkerhetsordningen når vi en ny konfliktnivå. Förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik, med militärt samarbete, skulle raseras, säger Micael Bydén.

Påtaglig spänning i och kring Östersjön

Spänningen i och kring Östersjön är påtaglig med konflikterna i Belarus och Ukraina. Sverige följer vad som händer, hur den ryska militära förmågan utvecklas, och anpassar den svenska beredskapen.

– Vi kan inte vara statiska, säger ÖB. Jag lägger just nu ett hårt tryck på organisationen. Vi försöker lägga övningar närmare den skarpa verksamheten och vara synliga för att markera. Vi ökar vår närvaro i landet, är mer i luften, på havet och på marken och förstärker vår förmåga att fatta beslut för att vara snabbare på plats.

Samtidigt är hoten så mycket mer än väpnade anfall. Hybridattacker, cyberangrepp, propaganda, påverkan och spioneri sker dagligen med medel som skadar Sverige i en odefinierad gråzon mellan krig och fred. Syftet kan vara politiskt eller ekonomiskt, som en misstänkt rysk utpressningsattack mot Kalix kommun nyligen. Konsekvenserna skulle bli förödande om elnät eller annan samhällsvikt infrastruktur lamslogs, varnar ÖB.

Hotbilden är global, och allt hänger ihop, säger han.

”Säkerhetsituationen har blivit tuffare”

I Mali har Sverige flera hundra soldater i flera missioner. Det fattiga och krigshärjade landet styrs av militärer som inte vill lämna över makten. Den västafrikanska gemenskapen Ecowas har stängt gränserna och infört sanktioner. Samtidigt rapporteras ryska militärer finnas i Timbuktu som instruktörer. Det väntas, uppger försvarsminister Peter Hultqvist för GP, komma upp när EU:s försvarsministrar håller ett informellt möte under onsdagen.

– Säkerhetssituationen för det maliska folket och för oss har blivit tuffare med flera aktörer och mer attacker, säger ÖB. Det politiska kaoset och rysk inblandning påverkar inte den internationella insatsen just nu. Men en dialog pågår om hur vi ska förhålla oss.