En armenisk soldat avfyrar artilleri mot azeriska posteringar nära den omtvistade utbrytarregionen Nagorno-Karabach.
En armenisk soldat avfyrar artilleri mot azeriska posteringar nära den omtvistade utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Bild: AFP/TT

Nagorno-Karabach: Turkiet markerar inför möte

Oroligheterna fortgår i den omtvistade utbrytarregionen Nagorno-Karabach – med ytterligare dödsoffer på bägge sidor. Utvecklingen skapar internationell oro, då både Armenien och Azerbajdzjan har mäktiga allierade.

ANNONS

Den våldsamma utvecklingen i Nagorno-Karabach fortsätter. Totalt har strax under 100 personer dödats i striderna sedan i helgen. Bland de döda finns civila från både Armenien och Azerbajdzjan, men de flesta dödsoffren uppges vara armeniska separatister.

Både Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian och Azerbajdzjans president Ilham Alijev har meddelat att det inte är aktuellt att sätta sig vid förhandlingsbordet så länge stridigheterna pågå.

De uppblossade striderna beskrivs som de värsta sedan 1990-talet. Regionen Nagorno-Karabach tillhör enligt internationell rätt Azerbajdzjan, men har armenisk befolkningsmajoritet och styrs i praktiken av armenier.

Möte i FN

FN:s säkerhetsråd håller under tisdagen ett slutet möte om krisen kring Nagorno-Karabach samtidigt som maningarna från omvärlden om ett slut på striderna växer i omfång. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har i samtal med de båda ländernas ledare vädjat om ett omedelbart eldupphör, uppger hennes talesperson.

ANNONS

USA:s utrikesminister Mike Pompeo och Frankrikes president Emmanuel Macron manar till återupptagna samtal i den så kallade Minsk-gruppen, som försökt medla i konflikten sedan början av 1990-talet.

Inför dagens möte höjer dock Turkiet ett varnande finger och understryker att de kommer fortsätta stötta Azerbajdzjan i konflikten.

"Turkiet är fullt hängivna att hjälpa Azerbajdzjan att ta tillbaka sin ockuperade mark och stå upp för de rättigheter de åtnjuter under internationell lag", skriver Fahrettin Altun, kommunikationschef vid Turkiets presidentkansli, på Twitter och fortsätter:

"Vi hoppas att dagens FN-möte kommer att bygga en stabil grund för en lösning."

Utdragen konflikt

Den regionala och historiskt utdragna konflikten inlemmar även bland annat Turkiet som stöttar azerierna, samt Ryssland som ger sitt stöd till armenierna.

Rysslands president Vladimir Putin uttrycker oro över utvecklingen och uppmanat alla sidor, däribland Turkiet, arbeta för att få slut på striderna.

Armenien påstod under tisdagen att Turkiet ska ha skjutit ner ett armeniskt stridsplan, något som Turkiet tillbakavisat. Armenien har vidare anklagat Turkiet för att skicka legosoldater till regionen – även detta har Turkiet nekat till.

Azeriska soldater vid stridslinjen i konflikten kring Nagorno-Karabach. En stillbild från det azeriska försvarsdepartementets video.
Azeriska soldater vid stridslinjen i konflikten kring Nagorno-Karabach. En stillbild från det azeriska försvarsdepartementets video. Bild: AP/TT
Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement från i söndags visar hur en azerisk missil avfyras i Nagorno-Karabach.
Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement från i söndags visar hur en azerisk missil avfyras i Nagorno-Karabach. Bild: AP/TT
Utbrytarregionen Nagorno-Karabach.
Utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Bild: /TT

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

ANNONS