Är det här brexit ska avgöras? Poliser vid den irländska gränsen i samband med ett besök av EU:s förhandlare Michel Barnier nära Castleblayney i våras. Arkivbild.
Är det här brexit ska avgöras? Poliser vid den irländska gränsen i samband med ett besök av EU:s förhandlare Michel Barnier nära Castleblayney i våras. Arkivbild.

Irländsk strid om brexit-gräns

Irland får fortsätta att vänta på en uppgörelse om brexit-konsekvenserna för gränsen mot Nordirland. I norr är skepsisen stor.

ANNONS
|

När irländska uppgifter började tala om brittiska löften att "bevara anpassad lagstiftning" mellan Irland och Nordirland reagerades det med bestörtning norr om gränsen.

Unionistpartiet DUP, vars stöd är nödvändigt för konservativa Tories majoritet i det brittiska parlamentet, har tryckt hårt på att man inte accepterar någon skillnad gällande Nordirlands relation till resten av Storbritannien.

Och partiledaren Arlene Foster var bestämd när hon läste upp ett uttalande i det regionala parlamentet Stormont.

- Nordirland måste lämna EU på samma villkor som resten av Storbritannien. Vi kommer inte att acceptera någon avvikande lagstiftning som skulle separera Nordirland politiskt eller ekonomiskt från resten av Storbritannien, sade Foster.

ANNONS

"In i ett hörn"

Enligt uppgifter från DUP talade Foster snabbt i telefon med premiärminister Theresa May i Bryssel efter sitt uttalande.

Både hon och DUP:s brexittalesman Sammy Wilson är skarpt kritiska mot regeringen i Dublin.

- Jag tror att det här härrör från den irländska regeringen som tydligen försöker trycka in Storbritannien i ett hörn, sade Wilson till brittiska nyhetsbyrån PA.

Besviken Varadkar

Irlands premiärminister Leo Varadkar biter ihop.

- Vi hade en uppgörelse i morse. Vi är besvikna och överraskade över att höra att den inte kan färdigställas i dag, men vi har inget emot att ge Storbritanniens regering mer tid, om den behöver det, sade Varadkar på en pressträff i Dublin.

Och till DUP i norr skickade han en tydlig hälsning om att DUP "bara är ett av alla partier i Nordirland".

- Och majoriteten av invånarna i Nordirland röstade för att stanna kvar, sade Varadkar med hänvisning till folkomröstningen 2015 om brexit enligt tidningen Irish Times.

ANNONS
Bryssel, TT:s korrespondent
Fakta: Konflikten i Nordirland

I det så kallade Långfredagsavtalet 1998 enades Nordirlands olika politiska grupper samt Storbritanniens och Irlands regeringar om förhållandena för en maktdelning. Under 2000-talet har såväl republikanska IRA som lojalistiska grupper som UVF och UDA officiellt lagt ned sina vapen.

Befolkningsmässigt är i dag en förskjutning på gång, som förmodligen runt år 2020 ger en katolsk majoritet i Nordirland för första gången sedan 1600-talet.

ANNONS