Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Västtrafiks priser höjs – men sänks tillbaka i maj

I januari höjs priserna i kollektivtrafiken – men bara tillfälligt. Redan i maj vill det nya regionstyret ändra tillbaka priserna på Västtrafikbiljetterna.
Satsningen på en billigare kollektivtrafik är en av förändringarna i den rödgröna tilläggsbudgeten i Västra Götalandsregionen – som innebär minusresultat de kommande två åren.
– Det är ansvarsfullt, säger Helén Eliasson, regionstyrelsens ordförande.

Under knappt fyra månader i början av 2023 kommer resenärerna få betala ett tillfälligt högre pris för att åka med Västtrafik. Anledningen är att en prishöjning träder i kraft den 8 januari.

LÄS OCKSÅ: S ville stoppa höjningen – Västtrafiks biljetter blir ändå dyrare

Men priset kan sänkas tillbaka redan 1 maj. Det står klart efter att de rödgröna partierna (S, V, MP), som nu ska ta över styret i regionen, presenterat sin tilläggsbudget för 2023.

Företrädarna för S, V och MP pratar om att den tillfälliga prishöjningen är onödig, och menar att det är övriga partier som ansvarar för den ryckighet som kan upplevas.

De själva hade velat frysa biljettpriset från början, men i stället röstade kollektivtrafiknämnden igenom prishöjningen i oktober – då den hade förra mandatperiodens sammansättning.

– Våra invånare som åker kollektivt tycker nog att det blir lite märkligt. Vi önskade att vi inte hade behövt höja först och sänka sedan, säger Helén Eliasson (S), regionstyrelsens ordförande.

Svårt ekonomiskt läge

Tilläggsbudgeten innebär vissa justeringar jämfört med det grönblå budgetförslag för 2023 som klubbades i juni. Den tidigare budgeten hade exempelvis en årlig uppräkning på två procent till verksamheterna, vilket de grönblå haft som regel under sina år vid makten.

Nu höjs uppräkningen till tre procent redan från nästa år, vilket ska motsvara ett extra tillskott på 472 miljoner kronor till hälso- och sjukvården.

– Just nu är det ett väldigt svårt ekonomiskt läge, och det vet vi, så vi förstår verkligen att känslan kommer vara att det drunknar i det. Men det har de facto varit två procents uppräkning tidigare, så har man det i minne kommer man märka skillnaden, säger Carina Örgård, gruppledare (V).

Minusresultat i budgeten

En annan tydlig skillnad är att budgeten är underbalanserad, och innebär att regionen skulle gå med minusresultat både 2023 och 2024. Nästa år är det budgeterade resultatet på minus 1,6 miljarder kronor.

Helén Eliasson (S), regionstyrelsens ordförande, menar att det är ansvarsfullt, då ökade pensionskostnader annars skulle slå för hårt mot övriga delar av regionen kommande två år.

– Till följd av att vi inte är belånade, och har ett starkt eget kapital, är det med ansvar vi kan göra på det här sättet. Jag känner mig trygg med det.

Socialdemokraternas underbalanserade budgetförslag inför valet fick kritik, men nu menar hon att hon också stämt av det med övriga politiska partier i regionen. Lars Holmin (M) bekräftar att det inte kom som en nyhet, men menar att det budgeterade minusresultatet är större än han väntat sig.

– Risken när man gör så här att det bara spär på inflationen, och gör saker värre än vad de redan är. Det är lite av en chanstagning att underbudgetera på det här sättet, säger han.

Jonsson (MP): ”Win-win-läge”

Budgetsituationen är kanske mest speciell för Miljöpartiet. Partiet ingick fram till valet i det grönblå samarbete som styrde regionen, och bytte efter valet sida för att inleda samarbete med S och V.

Det innebär att MP varit med och tagit fram såväl budgetförslaget som klubbades i juni, som förslaget till tilläggsbudget som nu kan gå igenom.

– Vi står bakom den grönblå budgeten, så för oss är det lite win-win-läge. Mycket händer från juni till i dag, och hade vi varit kvar i de grönblå hade vi också lagt en tilläggsbudget, så det känns bra att nu kunna bygga på det man tycker är bra till något ännu bättre, säger Madeleine Jonsson (MP).