I Försvarsberedningens slutrapport kring inriktningen och utvecklingen av det svenska försvaret fram till 2025 konstateras att det, i händelse av konflikt i vårt närområde, inte går att utesluta ett väpnat angrepp mot Sverige.
"Försvarsberedningen bedömer att väpnat angrepp mot Sverige, inför eller vid krig i vårt närområde, kan syfta till att besätta svenskt territorium för egna militära syften och förneka annan part tillgång till svenskt territorium för motåtgärder. En större konflikt kan inledas med ett angrepp på Sverige", står det i rapporten.
Beredningen bedömer vidare att det i sin tur skulle innebära att "delar av det svenska territoriet kommer att drabbas av intensiv stridsverksamhet med stora konsekvenser".
Ett inte otänkbart scenario, menar Robert Dalsjö, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
– Det är inte alls otänkbart och delvis tror jag att det står med av pedagogiska skäl. Under nästan 30 år har vi tänkt att krig är något som sker utomlands och en del av de bilder vi fått av kriget, framförallt från väst, har visat kirurgiska precisionsangrepp. Ryssarna för krig mycket mer brutalt, vilket vi sett exempel på i Syrien. Jag tror skrivningen finns för att påminna människor att om kriget kommer så blir det brutalt och jävligt, säger han.
Västsverige tänkbart mål
För det är just Ryssland som utgör det militära hotet enligt Robert Dalsjö, som också är reservofficer inom Försvarsmakten.
– Det scenario som diskuteras internationellt och den minst osannolika händelseutvecklingen, som finns i nästan alla rapporter och krigsspel, är att Ryssland ger sig på någon eller flera av de baltiska staterna och att Sverige då dras in, säger han och fortsätter:
– Före Krim så hade västvärlden i stort sett avskrivit Ryssland som ett problem – efter Krim har den analysen ändrats radikalt. Ryssland har anfallit Georgien och Ukraina och man kan inte längre utesluta att de kan anfalla ett Natoland.
Samtidigt som Sveriges militära kapacitet nu ska växa relativt kraftigt – dock från en historiskt låg nivå – så pekar både Försvarsmakten och Försvarsberedningen ut Göteborg och västkusten som ett prioriterat område.
"Göteborgs hamn är idag av central betydelse för försörjningen av Sverige, Finland och Norge" skriver beredningen i sin slutrapport.
LÄS MER: Marinchefen: Västkusten behöver förstärkningar
Det gör också regionen intressant för en eventuell angripare, enligt Robert Dalsjö.
– Vår egen svaghet i kombination med det återkomna hotet gör oss väldigt beroende av snabb hjälp. Den hjälpen räknar vi med västerifrån, vilket gör att västkusten och hamnarna där blir oerhört väsentliga redan tidigt i ett sådant förlopp.
Skräckscenariot: Ryskt kärnvapenhot
Men även Ryssland har sina begränsningar, vilket forskningsledaren menar öppnar för ett otäckt scenario: ett ryskt kärnvapenhot.
– Ett sätt att få Sverige att ligga lågt, som vi talar om alldeles för sällan, är att hota med en kärnvapeninsats. Tar vi emot hjälp från Nato eller öppnar flygbaser för amerikanskt flyg så kan de använda ”Natos aggression mot Ryssland” för att säga att de betraktar Sverige som ett kärnvapenmål. Då tror jag att rätt många svenskar skulle bli lite mjuka i knäna.
Du ser det som sannolikt att Sverige, i händelse av konflikt, kan ställas under kärnvapenhot?
– Absolut, ur ryssarnas synpunkt är det väldigt rationellt. Ett hot kostar ingenting och kräver inga resurser. Ska man lägga minor i Brofjorden eller Göteborgs farleder så ska man dit med fartyg – ett hot tar fem minuter att presentera. Kärnvapen kan ju "användas" utan att de smäller.
LÄS MER: Analys: Ökat kärnvapenhot i Europa oroar och skrämmer
Försvarsberedningen konstaterar att "Ryssland förbehåller sig rätten att vara först att tillgripa kärnvapen om den ryska statens existens är hotad". Beredningen skriver vidare att det i Ryssland förs diskussioner om att använda kärnvapen i preventivt syfte samt att flera faktorer talar för att kärnvapnens roll "kommer att fortsätta öka".
"Det kan bl.a. leda till en större koncentration av ryska kärnvapen med förmåga mot mål i Sverige", står det i rapporten.
"Ryssland har optionen att paralysera Sverige"
Ryssland har under senare decennier utvecklat kapacitet att använda avancerade kryssningsmissiler, något som också måste tas i beaktande enligt Robert Dalsjö.
– De kan träffa ett mål från väldigt långt avstånd med en precision på 10-15 meter. Ryssland har optionen att paralysera Sverige med kryssningsrobotar mot flygbaser, flottbaser och knutpunkter i elnätet utan att en enda rysk soldat sätter sin fot på svensk mark.
Vilken förmåga har Sverige att försvara sig mot den typen av angrepp?
– Nästan ingen.
Inte heller vid ett mer konventionellt krig har Sverige mycket att sätta emot i dagsläget, menar han vidare.
– Nog kan Försvarsmakten ge en angripare en blodig näsa, men det beror på hur och var ett angrepp kommer. Det har gjorts en del för att höja förmågan hos de enheter vi har – samtidigt är de alldeles för få, säger Robert Dalsjö och fortsätter:
– Det stora problemet är att Sverige och större delen av Europa under 00-talet köpte synsättet att den eviga freden hade brutit ut. Vi skrotade nästan hela försvaret och satsade på att det skulle vara lördag hela veckan och ständig sommar. Vi tyckte inte att man behövde mer än solhatt, badbyxor och ett par flipflops.
Försvaret 20 gånger större 1990
Han säger att 95 procent av den svenska Försvarsmakten monterats ned sedan 1990, vilket inte minst inverkat på försvarsförmågan på västkusten.
– Den är mycket måttlig – eller väldigt liten.
Vilka scenarier som är mest sannolika, om en konflikt skulle uppstå, vill Robert Dalsjö inte gradera.
– Men om du har tjuvar i trakten så måste du tänka på både ytterdörren, altandörren och dina fönster.
Kring nyåret 2012-2013 gjorde dåvarande ÖB Sverker Göranson ett mycket omtalat uttalande då han i en intervju med SvD sade att Sverige, på egen hand, endast hade förmåga att försvara sig mot ett begränsat angrepp i ungefär en vecka.
– Sedan är våra resurser nedkörda på sådant sätt att motståndskraften inte är så stor längre, sade Sverker Göranson då.
Läget har inte blivit mycket bättre sedan dess, menar Robert Dalsjö.
– Jag kan konstatera att den organisation han syftade på, med två brigader och allt annat, ännu inte är på plats. Vi har hälften av det försvar som finns på pappret, vilket i sin tur är hälften av det försvar vi skulle behöva, säger han.
"Hela Sverige är militär glesbygd"
FOI:s forskningsledare menar, med hänvisning till Försvarsmaktens perspektivstudie från 2018, att Sverige skulle behöva minst fyra brigader i armén, en tredubblad marin och ett utökat flygvapen för att höja tröskeleffekten och kunna stå upp mot ett begränsat angrepp i väntan på hjälp.
Samtidigt pekar han ut ett antal styrkor i Västsverige som kan avskräcka och tillfoga en eventuell motståndare skada. Det handlar framförallt om luftvärnet i Halmstad, pansarbataljonerna i Skövde och stridsflyget vid Såtenäs – resurser som dock kan behövas på andra håll i landet vid en eventuell konflikt.
– Det är lättare att lista vad vi har än de luckor som finns. Jag skulle vända på det och säga att vi har öar av förmåga – hela Sverige är militär glesbygd.
LÄS MER: Sjö- luft- och markstridskrafter – så försvaras Västsverige
Ett nytt amfibieregemente i Göteborg, vilket både Försvarsberedningen och Försvarsmakten pekat ut som prioriterat när försvaret ska växa, skulle enligt Robert Dalsjö höja förmågan på västkusten avsevärt.
– Att gå från ett till tio är en procentuellt väldigt stor förändring som radikalt skulle förändra möjligheterna att möta någon form av angrepp från sjösidan. Samtidigt skulle en större militär närvaro också i viss mån förändra läget på land. Amfibiesoldater utgör också en väldigt potent markstyrka, säger han.
GP har varit i kontakt med Rysslands ambassad, som har bett att få återkomma i ärendet.
