Tusentals journalister i metoo-upprop

"En av cheferna, en man i dryga 60-årsåldern, viskade i örat och frågade om jag vill följa med honom hem. Jag blev chockad, stirrade och tänkte: han är över 60 år och jag är 25. Då fortsatte han: 'Du kan få två tusen kronor.' Jag minns att jag blev illamående och bara gick därifrån."

Det är bara ett av många vittnesmål i uppropet som systrarna Johanna och Emma Lindqvist fick idén till förra onsdagen. På torsdag morgon startade de en hemlig Facebookgrupp och bjöd in journalistkollegor

- Sedan ökade det lavinartat och nu har gruppen över 7500 medlemmar, säger Johanna Lindqvist som är frilansjournalist i Umeå.

När anmälningarna stoppades på tisdagen hade 4084 av dessa skrivit under, vilket hon tycker är ett makalöst gensvar:

- Så många människor vill visa att vi inte ställer upp på det här längre. Alla som har skrivit på har inte personligen blivit utsatta, utan det kan även vara en solidaritetshandling.

Osäkra villkor

"Den tystnadskultur som våra medsyskon i andra branscher vittnat om råder också hos oss", konstaterar #deadline-uppropet.

En av orsakerna är att många journalister har otrygga anställningar, påpekas det:

"Åtskilliga redaktioner har satt i system att lasa ut vikarier och inrätta tillfälliga projektanställningar. Många av oss är frilansare utan någon anställningstrygghet alls. Det gör att den som säger ifrån riskerar att straffas genom att förlora uppdrag eller inte få förlängt vikariat."

Det handlar helt klart om manlig maktutövning, enligt Johanna Lindqvist:

- Det är ett mönster som vi har sett att kvinnor som har en osäkrare anställningsform blir utsatta av män som har en säker anställning och kanske är en profil på tidningen eller kanalen. Och då vågar kvinnan inte säga ifrån för att inte riskera att inte bli anställd.

- Fast det är bara ett symptom på problemet. Det är egentligen inte anställningsformerna som är problemet utan att det förekommer över huvud taget.

Värre i dag

En av undertecknarna är Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. För några år sedan gick hon ut med hård kritik mot de bemanningsanställdas utsatta situation.

- Det är helt självklart att arbetsvillkoren förstärker den här tystnadskulturen som pågått under lång tid. Inte bara i journalistbranschen, men där kan man verkligen se att osäkra anställningar bidragit till det.

- Att man kan kommentera utseenden och häva ur sig saker av sexuell natur är sådant som män kan göra för att de tycker sig sitta säkert och inte blivit tillsagda att beteendet inte är okej.

TT: Är det lika illa i dag med trakasserier och sexism som när du började inom journalistiken?

- Svaret är ja, om inte värre. För nu finns det fler kanaler där man kan trakassera och bete sig obehagligt.

Nivette Dawod ser uppropen i bransch efter bransch som att en verklig strukturell förändring är på gång.

- Det finns mycket kvar att göra. Men nu har vi lyft på locket och jag tror och hoppas att fler kvinnor i Sverige och världen känner att nu är det fan nog.