– Om täckena gör att människor med sömnstörningar får väsentligt minskade sömnstörningar är inte vetenskapligt bevisat och det är det man vill ha reda på, säger Torbjörn Åkerstedt, senior professor i psykologi vid Karolinska institutet.
Enligt Åkerstedt lider omkring tio procent av befolkningen av insomni, det vill säga att man har sömnstörningar flera gånger i veckan som ger effekter dagtid i form av exempelvis trötthet och irritation. De vanligaste orsakerna är stress och konstiga arbetstider, säger Åkerstedt.
– Sömnbesvären är höga och ökar i de flesta industrialiserade länder.
Tyngdtäcket har tidigare främst använts inom vården men har på senare tid blivit en allt vanligare vara i butikerna. En rad företag säljer olika typer av tyngdtäcken som förutom att ge ökad sömnkvalitet bland annat påstås lindra oro och ångest.
Ska verka lugnande
Täckena är fyllda med exempelvis bollar eller kedjor för att bli tunga. Att omfamnas av det tunga täcket påstås bland annat verka lugnande då trycket mot kroppen frigör det lugnande hormonet oxytocin.
I Region Stockholm skriver man sedan 2009 ut bolltäcken – en typ av tyngdtäcken – som hjälpmedel till den som lider av grava sömnsvårigheter kombinerat med stor motorisk oro, det vill säga att man inte kan ligga stilla och har svårt att komma till ro.
– När beslutet fattades fanns det inte i handeln på samma sätt som det finns i dag, då var det mer ett hjälpmedel som var svårare för gemene man att få tag på, säger Joakim Jarnryd, enhetschef vid Region Stockholm.
2019 förskrev regionen omkring 5 700 tyngdtäcken och där har man sett att efterfrågan från patienter varit stor.
– Det finns inte så mycket vetenskapliga studier om vad det gör för nytta, utan det är mycket det egenupplevda, att man sover bättre och är lugnare, säger Anna Breuer, handläggare vid Region Stockholm.
KBT bra för sömnbesvär
Även om det enligt Torbjörn Åkerstedt saknas vetenskapliga bevis för att täckena faktiskt har någon effekt för den som lider av sömnstörningar kan det ligga något i påståendena om deras verkan, säger han.
– Jag tror att det ligger något i det eftersom mänskligheten alltid velat täcka sig med något när man sover.
– Människor vill bli omfamnade av något när man sover. Det här täcket är som en extra omfattande omfamning, därför kan man tänka sig att människor tycker om det, men det är inte samma sak som att det är vetenskapligt bevisat, säger Åkerstedt.
Det som däremot har bevisats fungera bra mot sömnbesvär är dels KBT-behandling, kognitiv beteendeterapi, och sömnmedel. Utöver det finns en rad saker som också påverkar hur vi sover. Bland annat gör rökning och koffein- och alkoholintag att man sover sämre, medan fysisk aktivitet och ett mörkt och svalt sovrum gör att vi sover bättre.
– Det som är bäst mot sömnbesvär är KBT för sömnstörningar, det fungerar utmärkt på åtminstone 60 procent, säger Åkerstedt.
Britta Kramsjö/TT
Sömn är en livsviktig vila för oss människor. Vuxna behöver oftast sova mellan sex och nio timmar om dygnet, medan nyfödda sover ungefär 16 timmar per dygn.
Under sömnen minskar hjärnans ämnesomsättning, kroppstemperaturen sjunker och puls och andning blir långsammare.
Det är den biologiska klockan som styr att man blir sömnig på kvällen. Den finns i hjärnan, påverkas av ljus och gör att vi har en dygnsrytm genom att den styr hur vi bildar hormonet melatonin. Melatonin gör att man blir sömning – mycket av hormonet bildas på natten och lite på dagen.
Omkring tio procent av befolkningen beräknas lida av insomni, det vill säga att man har sömnstörningar flera gånger i veckan som ger effekter dagtid i form av exempelvis trötthet och irritation.
Vanliga orsaker till sömnstörningar är stress och konstiga arbetstider. Även sjukdomar, som exempelvis förkylning eller depression kan orsaka sömnstörningar.
Det som har bevisats fungera bäst mot sömnstörningar är KBT-behandling och sömnmedel.
Andra faktorer som påverkar hur bra vi sover är exempelvis hur varmt och ljust det är i sovrummet – vi sover bättre i ett svalt och mörkt rum. Även fysisk aktivitet är bra för sömnkvaliteten. Samtidigt gör intag av alkohol och koffein samt rökning att vi sover sämre.
Källa: Nationalencyklopedin, Torbjörn Åkerstedt vid KI