Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP). Arkivbild.
Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP). Arkivbild. Bild: Amir Nabizadeh/TT

Trots Säpovarningar – stopp för bidrag dröjer

Säpo har länge varnat för att statligt stöd till organisationer finansierar extremism.
Men det dröjer minst ett år till innan skärpta demokrativillkor är på plats.

Redan 2015 var riksdagspartierna överens om att inga offentliga medel ska gå till våldsbejakande budskap. I den andra partipolitiska överenskommelsen mot terrorism 2017 slogs åter fast att inga offentliga bidrag ska gå till extremistiska organisationer.

Men trots att två utredningar tillsatts och lagt fram förslag, 2018 respektive 2019, dröjer det sannolikt till 2022 innan ny lagstiftning är klar.

– Det är väldigt angeläget att vi får det här på plats. Jag är frustrerad över att det nu kommer att ta lite längre tid, säger kulturminister Amanda Lind (MP).

Risken för att skattepengar finansierar extremism ska framförallt minskas genom tydligare så kallade demokrativillkor för organisationer och trossamfund som får statligt stöd.

Ny utredning

I ett sent skede i arbetet med lagförslaget visade det sig att tillämpningen av de skärpta demokrativillkoren kan komma att bryta mot EU:s dataskyddsförordning. Det var inget som tidigare utredningar hade tittat på. Regeringen har nu tillsatt ytterligare en utredning som ska vara klar i augusti 2021.

– För att det skärpta demokrativillkoret ska få effekt, så behöver vi säkra att personuppgifter ska kunna hanteras på ett korrekt sätt, säger Lind.

Hon pekar på att de nya demokrativillkoren bland annat innebär skärpta krav på organisationers företrädare

– Man skulle kunna hamna i lägen då olika typer av känsliga uppgifter behöver hanteras av bidragsgivande myndigheter eller organisationer, säger Lind.

Det kan handla om känsliga uppgifter som berör en persons politiska åsikter, religiösa övertygelse eller etniska ursprung.

Säpo varnar

I ett remissvar från förra hösten bedömer Säpo att ett relativt stort antal organisationer med kopplingar till extremistmiljöer mottar offentliga medel.

"Sådana organisationer kan bidra till en ökad radikalisering i Sverige och bidra till våldsbejakande miljöers tillväxt", skriver Säpo.

Det är framförallt dagens otydliga och allmänt hållna krav på organisationers verksamhet som skapar problem, enligt utredningen "Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället".

De föreslagna nya demokrativillkoren är framför allt tydligare med att en organisation ska kunna hållas ansvarig för en företrädares agerande. Det krävs dock att agerandet har en koppling till organisationen och dess verksamhet. I vissa fall kan ansvaret även omfatta en medlem som representerar organisationen i något sammanhang eller en inbjuden talare.

– Jag kommer att jobba för att det kan ske så snabbt som möjligt och att vi under mandatperioden ska kunna lägga fram de här skärpta demokrativillkoren, säger Amanda Lind.

Peter Wallberg/TT

Bidrag ska inte få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten,

1. utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter,

2. diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,

3. rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller

4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Källa: Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35)