Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Inre befäl och ledningsstöd för räddningstjänsten i Norra Älvsborg och Mitt Bohuslän. Bild: Stefan Bennhage
Inre befäl och ledningsstöd för räddningstjänsten i Norra Älvsborg och Mitt Bohuslän. Bild: Stefan Bennhage

Tredubbling av självmordslarm under pandemin

Flera organisationer har under 2020 larmat om riskerna kring en ökande psykisk ohälsa i samband med pandemin. Räddningstjänsten Mitt Bohuslän ser samma varningsflaggor efter att ha sammanställt förra årets larmuppdrag i en ny rapport. Den visar att antalet självmordslarm tredubblats under pandemiåret.

Det totala antalet larm för räddningstjänsten Mitt Bohuslän har minskat under 2020. Det visar räddningstjänsten senaste larmrapport. Vad som sticker ut i statistiken är en tredubbling av antalet självmordslarm. Från fem uppdrag för räddningstjänsten under 2019 till femton under 2020.

De gånger då brandmännen assisterar på självmordslarm är när de sker utomhus och oftast tillsammans med polis och ambulans. Hans Därnemyr är förbundschef i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och sedan augusti även tillförordnad förbundschef i Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Han har arbetat för räddningstjänsten i över 35 år och poängterar att de ökande självmordslarmen under året inte betyder att fler personer har tagit sitt liv.

– Tvärtom så har det i de fall där vi varit involverade oftast löst sig relativt bra. Många gånger handlar det om ett rop på hjälp från någon som mår oerhört dåligt, säger han.

Hans Därnemyr är förbundschef i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och sedan augusti även tillförordnad förbundschef i Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Bild: Stefan Bennhage
Hans Därnemyr är förbundschef i Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och sedan augusti även tillförordnad förbundschef i Räddningstjänsten Mitt Bohuslän. Bild: Stefan Bennhage

Hos räddningstjänsten finns det en tjänsteman som arbetar aktivt med suicidfrågor både internt i form av utbildningar och bemötande, och extern mot exempelvis kommunen i olika former.

– Att antalet suiciduppdrag ökat under 2020 är inget som har gått oss obemärkt förbi och vi tar det på största allvar. Det vi kan göra när den direkta situation uppstår är att försöka förhindra att den genomförs. Därefter tar andra instanser vid, säger han.

Fyra personer tar livet av sig varje dag

Enligt organisationen Suicide zero tar varje år nära 1 600 människor sina liv i Sverige, vilket är fyra om dagen. Hur den nationella statistiken har sett ut under 2020 finns det ännu ingen sammanställning av, men enligt Socialstyrelsen har antalet självmord inte ökat under den första delen av pandemin. Marcus Eriksson, Suicide zeros Regionansvarig i Västra Götaland, säger dock att flera olika stödfunktioner har sett en ökning av samtal från personer som mått dåligt under året.

– Det är oroväckande att suicidlarmen ökar. Det som räddningstjänsten i Bohuslän ser har även andra räddningstjänster i landet rapporterat på riksnivå, säger han.

En stor livsomställning som skilsmässa eller att en nära anhörig går bort är några exempel på vad som kan göra att en person utvecklar en depression och som i sin tur kan leda till självmordstankar.

– Lägger man då sedan på ekonomiska svårigheter som att förlora sitt jobb, ofrivillig isolering eller andra konsekvenser som kommer av pandemin kan det vara vad som får bägaren att tippa över och att någon känner en total hopplöshet, säger han.

Marcus Eriksson, Suicide Zeros Regionansvarig i Västra Götaland Bild: Pressbild
Marcus Eriksson, Suicide Zeros Regionansvarig i Västra Götaland Bild: Pressbild

Tecken att hålla utkik efter

Pandemirestriktionerna gör det svårare än någonsin att upptäcka om en vän eller anhörig mår psykiskt dåligt när normala mötessammanhang uteblir. Det är därför viktigt att inte underskatta vad ett telefon eller videosamtal kan betyda för någon, menar Marcus Eriksson.

– Det gäller att vi är extra uppmärksamma på varandra och inte tvekar att höra av oss. Våga fråga och berättar någon att den mår dålig så våga stanna kvar i det samtalet. Var inte lösningsorienterad utan lyssna på vad personen har att säga, säger han.

Att en person drar sig undan, börja dricka mycket alkohol eller pratar om att livet inte är värt att leva, kan vara tecken på att en person mår dåligt. Som anhörig är det viktigt att även ta hjälp av sin omgivning när det kommer till att stötta en person som mår dåligt och uttrycker självmordstankar.

– Att som anhörig eller kompis i samråd ringa en vårdcentral eller ta kontakt med psykiatrin och exempelvis boka en tid kan vara oerhört hjälpsamt och underlätta för personen som redan mår väldigt dåligt, säger han.

Regionen och kommunernas ansvar

Att investera i psykiatrivården både ekonomiskt och resursmässigt är avgörande enligt Marcus Eriksson både för det direkta behovet för den enskilda människan men även som en investering för framtiden. Här har både regionen och kommunerna ett stor ansvar när det kommer till exempelvis samverkan, ta fram handlingsplaner och att involvera anhöriga i arbetet.

– Och då inte bara vid det direkta larmet utan att även stötta långsiktigt, säger han och fortsätter:

– Går du till ett sjukhus eller en vårdcentral så finns en avdelning för att bota fysiska besvär och till nästan varje kroppsdel, men så ser det inte ut för psykiatrin. Det är oerhört viktigt att denna del av vården också prioriteras och får ta plats, nu och framöver, säger han.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt:

• Minds självmordslinje – Självmordslinjen har öppet dygnet runt. Där kan du prata med någon av Minds volontärer för att få stöd. De finns på telefonnummer 90101 och har även en chatt.

• Jourhavande medmänniska – De har en telefonjour som är öppen för alla. De finns för att stötta, visa förståelse och dela känslor med människor som inte har någon annan att vända sig till. De finns på telefonnummer 08-702 16 80 alla dagar mellan 21 och 06 och sin på hemsidan.

• Bris – Du som är under 18 år kan ringa till Bris för att få prata med en kurator om det du funderar på eller om det du behöver hjälp eller stöd med. Numret är 116 111 och är linjen är öppen alla vardagar mellan 9–12 och 14–21. Det är gratis och du får vara anonym.

• Spes – Anhöriga till personer som tagit sitt liv kan vända sig till Spes för stöd och hjälp. De som svarar har själva mist någon i suicid. Numret är 020-18 18 00 och de har öppet alla dagar mellan klockan 19 och 22. Mer information finns på hemsidan.

• Kyrkans SOS – Telefonjouren som nås på 0771-800 650 är öppen vardagar mellan 13-21 och helger mellan 16-21. Linjen är bemannad av volontärer och är öppen för alla. De driver även webbtjänsten SOS-brevlådan.

Varningstecken att hålla utkik efter:

Om någon i din närhet verkar må dåligt finns det några tecken att vara extra uppmärksam på:

• Inte vill hänga med lika mycket längre.

• Drar sig undan från vänner och familj.

• Är ointresserad av saker hen brukar bry sig om.

• Pratar om att allt känns hopplöst.

• Äter eller sover mer eller mindre än tidigare.

• Uppträder konstigt och blir arg utan orsak.

• Dricker mer alkohol eller tar droger.

• Är upptagen av döden och pratar om självmord.

• Skadar eller är oförsiktig med sig själv.

• Ger bort saker och ringer runt till vänner och bekanta.

Källa: Stör döden, ett samverkansprojekt mellan Suicide zero, Mind och Spes.