Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Svenske Anders kommer inte att fly Kiev

Bombningar, beskjutningar och ett land som är omringat av rysk militär – trots det kommer inte svenske Anders Östlund att lämna krigets Ukraina.
– Jag tror man skulle må väldigt dåligt om man hade flytt, säger han.

Vi hinner knappt prata i en minut innan Anders Östlund ursäktar sig, han behöver lägga på eftersom hans hustru ringer. En stund senare ringer han upp igen.

– När hon ringer då måste jag svara direkt. Det är samma sak med alla i familjen. Man måste i alla fall snabbt meddela att man är okej, annars blir man orolig.

Anders Östlund flyttade till Ukrainas huvudstad Kiev för 13 år sedan och har blivit kvar i staden sedan dess. Sedan en vecka tillbaka har han och familjen fått förhålla sig till en ny, skrämmande verklighet.

– Det är helt vansinnigt, när jag tittar på en Twitter-karta på platser och korsningar som jag brukar gå på som blivit beskjutna, säger han.

Rädsla under ytan

Anders och hans familj bor för tillfället hos hans svärmor. Detta på grund av att deras egna lägenhet är belägen på ett högt våningsplan och att det skulle vara svårare att ta sig ut om det värsta skulle hända.

Han beskriver läget i staden efter omständigheterna som relativt lugnt. Däremot har läget varit värre i Kiev-regionen som inte ska förväxlas med staden. Efter en intensiv helg med utegångsförbud och kraftig beskjutning har de senaste dagarna inte varit lika hektiska i staden Kiev, enligt Anders Östlund.

– Folk är bekymrade förstås och har en rädsla under ytan. De första dagarna av offensiven var jag chockad och helt säker på att ”det här händer inte”. Efter ett par dagar kan man sluta tänka på det en stund och så kommer det tillbaka som en smäll i maggropen. Jag brukar räkna flyglarmen men i natt började jag missa dem, jag sov rätt igenom, säger han.

Blivit normalitet

Efter åtta dagar i krigets tecken har civilbefolkningen på Kievs gator fått vänja sig vid en ny vardag. Anders Östlund beskriver invånarna som samlade och lugna, något han menar står i kontrast till hur folk vanligtvis är; temperamentsfulla och tränger sig i köer. I stället står nu människor lydigt i köerna till de mataffärer och apotek som fortfarande håller öppet.

Dessutom berättar han att människor är mycket mer sociala än i vanliga fall.

– Flera gånger har jag sett hur ett litet skämt lättar upp stämningen och att folk ansluter sig till samtal som de inte gör annars. Man ser verkligen hur folk har längtat efter att skratta. Att det är så lugnt och det finns en sådan värdighet är väldigt imponerade, säger Anders Östlund och fortsätter:

– Man kan stå i en lång kö till en mataffär medan en artilleribeskjutning pågår och ingen bryr sig, det är konstigt hur snabbt man vänjer sig.

Inga planer på att fly

Anders och hans familj har i nuläget inga planer på att fly landet. Han lyfter att det är en väldigt lång bilresa till den polska gränsen och att hans familj under en sådan färd riskerar att bli en måltavla för olika typer av krigsaktioner. När jag återkommer till frågeställningar kopplat till beslutet om att stanna tycker han att det blir för många frågor på temat och kallar det ”typiskt svenskt”.

Och av den senaste veckans medierapportering att döma är det en hållning många ukrainare har – att kampviljan att försvara landet i många fall är större än viljan att fly.

– Vi vill inte bli flyktingar, det finns någon grej att man inte överger sin stad. Jag tror man skulle må väldigt dåligt om man hade flytt. För oss kändes det rätt att stanna. Hade jag varit ukrainare hade jag redan gått med automatkarbin.

Vad skulle få er att ändra uppfattning?

– Det är en hypotetisk fråga, man vet inte hur saker kan ändras. Men jag har ingen lust att leva under rysk ockupation, det funkar inte.

LÄS MER: Volker ska hjälpa ukrainska flyktingar: ”Enorm respons”

LÄS MER: Röster höjs: Sluta se på – ingrip militärt i Ukraina