I år skördade svenska bönder nästan sex miljoner ton spannmål, en ökning med nio procent från året före. Den största anledningen är det vete som sås på hösten.
- Det är en kombination av bättre klimat, längre växtodlingssäsong och att vi har en växtförädling som ger oss sorter bättre anpassade för Sverige, säger Kjell Ivarsson, växtodlingsexpert vid Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
- Det höstsådda hinner växa längre och etablera sig i lugn och ro. Sedan får det en flygande start på våren.
Klimatförändringarna innebär stora omvälvningar för hela världen. I Sverige beräknas temperaturen stiga mellan två och sex grader det här århundradet, enligt SMHI.
Av den svenska spannmålsproduktionen exporteras runt en tredjedel. Mycket vete går till Medelhavsländer, malt skickas världen över.
Högre temperaturer drabbar redan varma länder och kommer att förskjuta spannmålsproduktionen, ser Kjell Ivarsson:
- På kort sikt är Nordeuropa vinnare och Sydeuropa förlorare, säger han.
- Jag tror också på sikt att vi kommer att få en bättre världsmarknad för våra varor. Just nu är det överskott som trycker ner priset, men blir det sämre förhållanden i någon del av världen så kommer Sverige förmodligen kunna exportera mer till ett bättre pris.
Den totala spannmålsskörden beräknas preliminärt till 5,9 miljoner ton. Det är åtta procent över genomsnittet för de senaste fem åren.
Höstveteskörden ökade mest, men även råg och vårkorn ökade.
Skörden av oljeväxterna raps och rybs ökade med 43 procent till 383800 ton.
Totalskörden av ärtor minskade med nio procent.
Väderomständigheterna bedöms inte ha hjälpt grödorna: En torr och kall vår resulterade i frostskador, det var vattenbrist på sina håll under sommaren och till skördeperioden kom regnet. Vattnet medförde att stora arealer inte kunde skördas.
Källa: Jordbruksverket