Att hålla skolorna öppna har av allt att döma inte haft någon större betydelse för utvecklingen av pandemin.
Det konstaterar forskare vid University of Warwick, som har studerat sjukfrånvaro på grund av covid-19 i skolor över hela England i höstas. Efter att ha jämfört frånvaron på grund av covid-19 med samhället i övrigt, drar forskarna slutsatsen att det inte finns några bevis för att skolorna varit drivande i pandemin. Detta till skillnad från exempelvis säsongsinfluensa där skolorna antas ha stor betydelse för smittspridningen.
Slutsatsen tangerar därmed dem från andra studier där forskare och myndigheter kommit fram till liknande slutsatser.
Få barn
Så sent som för någon vecka sedan konstaterade Folkhälsomyndigheten att smittorisken för lärare inte varit större än för andra yrkesgrupper.
Ungefär samtidigt kunde Jonas F Ludvigsson, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet, visa att risken för intensivvård för grundskoleelever i Sverige varit mycket liten, trots att vi — till skillnad mot många andra länder — haft öppna skolor. Av nästan två miljoner svenska 1-16-åringar var det 15 barn som vårdades för covid-19 eller multiinflammatoriskt syndrom inom intensivvården under våren 2020. Det motsvarar ungefär ett svårt sjukdomsfall per 130 000 barn.
Liten risk
Därutöver har franska forskare mätt förekomsten av antikroppar bland både pedagoger och förskolebarn, och visat att smittspridningen av sars-cov-2 inte varit större bland förskolorna, än samhället i övrigt, och att förskolebarn löper generellt sett en mycket liten risk att infekteras av sars-cov-2.
Varför barn blir mindre sjuka än vuxna vet dock forskarna ännu inte. En spekulation är att barn mer nyligen drabbats av andra virussjukdomar, och därför har ett bättre skydd mot sars-cov-2. Barn har dessutom mycket mer sällan andra, underliggande, sjukdomar, jämfört med vuxna.
Johan Nilsson/TT