I dag träffade Strandhäll företrädare för Bemanningsföretagen med anledning av de kraftigt stigande kostnaderna för inhyrda läkare och sjuksköterskor, och SVT:s rapportering tidigare i höst om hur hyrkostnaderna fördyras ytterligare vid direktupphandling.
Enligt Strandhäll mynnade mötet ut i full samsyn på en punkt: dialogen om "ordning och reda" i branschen ska fortsätta. Hon konstaterar att kostnaden för hyrpersonal beräknas till 5,3 miljarder kronor i år, en ökning med 88 procent sedan 2011.
"Ett oskick"
- En del i ökningen handlar om de här himla osjysta avtalslösningarna som innebär att landstingen tvingas direktupphandla vid sidan av ramavtal. Att behöva betala mångdubbelt mer för hyrpersonalen i ett dotterbolag är ett oskick som vi inte ska ha på arbetsmarknaden. Detta är ett trixande som är oacceptabelt, säger Strandhäll till TT.
Strandhäll tillstår samtidigt att landstingen har mycket kvar att göra för att förbättra arbetsförhållandena för sin fast anställda personal. Landstingen måste också bli bättre kravställare gentemot hyrbolagen.
- Nu har landstingen en överenskommelse om att ingen ska gå vid sidan av ramavtalen, säger Strandhäll.
Göra sin läxa
Enligt Bemanningsföretagen, vars medlemmar står för knappt 40 procent av den inhyrda vårdpersonalen, är det landstingen som måste göra sin läxa.
- De företag som levererar utanför ramavtal gör det helt enligt den lagstiftning vi har i dag. Bekymret är att landstingen inte tänker sig för. De har inte satt riktiga upphandlingskrav, vilket gör att man på leverantörssidan tvingas svara ad hoc. Det är mycket olyckligt, säger Martina Elfgren Lilja, tillförordnad förbundsdirektör och förbundsjurist. Hon understryker att Bemanningsföretagens medlemmar håller ramavtal.
Bemanningsföretagens förslag till socialministern var att skapa ett forum för alla berörda för att diskutera vilka krav som kan ställas kring ramavtalen.
- Landstingen behöver göra bättre upphandlingar, och vi tycker att vi hade ett konstruktivt samtal med ministern om detta, säger Elfgren Lilja.
TT
Landstingens kostnader för hyrpersonal uppgick i fjol till 4,6 miljarder kronor och beräknas i år till 5,3 miljarder kronor.
SVT har tidigare i höst rapporterat om ramavtal som inte hållit: hyrpersonal har inte funnits att tillgå, med följd att landsting tvingats direktupphandla till högre pris. Personal har funnits tillgänglig i dotterbolag till hyrbolag.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har satt som mål att samtliga landsting och regioner ska klara sig utan hyrpersonal inom två år.
De två tunga skälen är bättre kontinuitet för patienterna och minskade personalkostnader.
SKL ser att förbättrade utbildningsmöjligheter och arbetsmiljö ska konkurrera ut de höga löner bemanningsföretagen kan erbjuda.
