Stor skillnad i anhörigstöd i kommunerna

16 timmar eller inga alls, beroende på vilken kommun du bor i så varierar det hur många timmar en anhörig kan få avlastning kostnadsfritt. Anhörigstöd ska underlätta och hjälpa anhöriga som vårdar sina närstående, men stödet kommunerna erbjuder skiljer sig och är inte reglerat.

ANNONS

Det är kommunerna, och i sin tur socialnämndens ansvar att erbjuda stöd för anhöriga som vårdar äldre, långvarigt sjuka eller de som har en funktionsnedsättning. Kravet på stöd till anhöriga infördes i Socialtjänstlagen 2009, men hur och vilket stöd som kommunerna ska ge är inte reglerat.

Hur man väljer att organisera anhörigstödet skiljer mellan kommunerna. I de små kommunerna, som Färgelanda, finns en anhörigsamordnare på 50 procent, medan man i Sotenäs inte har någon organisation alls.

– Alla anställda har i stället i uppgift att ge stöd till anhöriga. Samtal utförs kontinuerligt när anhöriga tar kontakt med biståndshandläggare, socialsekreterare eller annan personal de har kontakt med, berättar biståndshandläggare Maria Munkstedt.

ANNONS

Samtidigt så är Sotenäs tillsammans med Munkedal de mest frikostiga kommunerna med 16 timmars kostnadsfri avlösning i månaden till anhöriga. Övriga kommuner erbjuder mellan 8, 10 och 12 timmar, medan Färgelanda helt saknar fri avlösning.

Anhörigas prioritet - ekonomisk ersättning

Ingen av kommunerna i centrala och norra Bohuslän erbjuder ekonomisk ersättning för anhöriga som vårdar sina närstående. Trots att det är en av de fem saker som anhöriga själva tycker är viktigast. Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, arbetar för att utveckla anhörigstödet och har i uppdrag av socialstyrelsen att vara experter på området.

Lennart Magnusson verksamhetschef på Nka.
Lennart Magnusson verksamhetschef på Nka. Bild: Pressbild

– Det ekonomiska stödet handlar inte bara om ersättningen utan även att det påverkar pensionen. Andra prioriteringar för anhöriga är möjligheten att kunna arbeta, insatser för den egna hälsan, samverkan där de vill att vården ska arbeta bättre med de anhöriga så de känner sig delaktiga, säger Lennart Magnusson verksamhetschef på Nka.

– Anhöriga gör en stor del av omsorgen av sin närstående för att det ska fungera. Det är något man gör för att man vill, men det kan också ibland bli betungande, därför är det viktigt att ge stöd och avlastning. Det är inte ovanligt med ohälsa bland anhöriga, vilket är viktigt att förebygga.

Mellan Socialstyrelsens undersökning av anhörigstöd 2011 och Nka:s uppföljning 2018 så har ansvaret på anhöriga ökat och fler får anhörigstöd.

ANNONS

– Sedan 2011 så har vi minskat antalet vårdplatser, fått färre dagliga verksamheter och blivit svårare med LSS. Hur det utvecklar sig beror på kommande års beslut. Vi på Nka efterfrågar en nationell satsning, många länder har redan nationella anhörigstrategier, säger Magnusson.

"Tyvärr en undanskymd roll"

I tidningens kartläggning konstaterar de flesta kommunerna att de inte har några planerade förändringar för anhörigstödet. Men i Lysekil finns planer på att utöka med ytterligare en anhörigsamordnare nästa år, medan Uddevallas budgetunderskott hotar att i stället minska resurserna för anhörigcentralen. I Tanum kommer man att satsa på barn och unga.

– Barn och unga som är anhöriga till vuxna med stödinsatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård är ofta en extra utsatt grupp. Det finns en risk för att de i större omfattning drabbas av till exempel psykisk ohälsa. Fokus de närmaste åren bör därför vara att utveckla stödet som ges till dem, berättar Fredrik Karlsson, områdeschef Hälsa-sjukvård och rehabilitering.

I Strömstad kommer man arbeta för att nå ut med information bättre.

– Anhörigstödet har – trots sin viktiga verksamhet - tyvärr en undanskymd roll i kommunen och vi har planer på förändring så budskapet till anhöriga ska nå ut bättre och omfatta fler grupper i samhället, Karin Bemert, enhetschef.

ANNONS

I kommunens ansvar ingår att upprätthålla plan för hur bestämmelsen ska tillämpas, att informera invånarna om vad för stöd anhöriga kan få, samt att avsätta pengar till anhörigstöd.

Vem är anhörig?

Med anhöriga menas personer som vårdar eller stödjer närstående. Närstående är den som tar emot omsorg, vård och stöd. Exempel på personer som omfattas av bestämmelsen är anhöriga till personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning, långvarig psykisk eller fysisk sjukdom samt anhöriga till personer med missbruks- eller beroendeproblem. Bestämmelsen gäller för föräldrar till barn eller vuxna som stämmer in på något av detta och även för deras eventuella vuxna barn.

Stöd till barn

Även barn ger ibland omfattande hjälp och stöd till föräldrar eller syskon. Hälso- och sjukvården har ett lagstadgat ansvar att beakta dessa barns behov (5 kap. 7 § HSL). Men även socialtjänsten har genom sitt ansvar för att barn får en trygg uppväxt samt att arbeta förebyggande en viktig uppgift i att både upptäcka och stödja barn som anhöriga när föräldrar har missbruk/beroende, psykisk ohälsa eller andra allvarliga svårigheter som kan påverka föräldraskapet och barns hälsa och utveckling.

Källa: Socialstyrelsen

ANNONS