Sommarens faror – så undviker du dem

Varm och ljuvlig, men också riskfylld. Liksom andra årstider kommer den svenska sommaren med vissa hälsofaror. Tidningen listar några av de vanligaste – och hur du förebygger dem.

ANNONS
|

Ingen årstid är fri från faror. Men på sommaren, när naturen visar sig från sin vackraste sida och bjuder in till fri lek, är det lätt att bli oförsiktig. Här är några hälsorisker som kan vara bra att ha i åtanke.

Var försiktig i solen – att bränna sig ofta ökar risken för hudcancer.
Var försiktig i solen – att bränna sig ofta ökar risken för hudcancer. Bild: Berit Roald/TT

Solbränna

Solens UV-stålar gör att huden åldras snabbare. Mycket tid i solen ökar risken för flera sorters hudcancer, även om man inte bränner sig, och att bränna sig ofta som ung ökar risken för hudcancer senare i livet. Även ögonen är känsliga för UV-ljus och kan drabbas av cancer.

Kom ihåg att solen kan vara stark även om det är molnigt. Vatten och sand reflekterar solljus och ökar strålningens effekt, varför det är extra viktigt att skydda sig på sjön och på stranden.

ANNONS

Så skyddar du dig:

Använd huvudbonad samt täckande kläder. Kläder av tätt vävda tyger och mörka färger skyddar bäst. Smörj in de delar av kroppen som inte täcks av kläder med vattenfast solskyddsmedel som har solskyddsfaktor 30 eller högre. Använd solglasögon med UV-skydd.

Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelia och TBE.
Fästingar kan sprida sjukdomar som borrelia och TBE. Bild: JOHAN NILSSON / TT

Fästingbett

Fästningar är små, blodsugande spindeldjur som framför allt gömmer sig i skog och högt gräs. Att bli fästingbiten är oftast ofarligt, men ibland kan fästingar sprida sjukdomar som borrelia och TBE.

Så skyddar du dig:

Leta efter fästningar på kroppen när du har varit utomhus. Glöm inte att titta i hårbottnen och bakom öronen. Använd pincett eller fästingborttagare för att ta bort fästingar som har bitit sig fast.

Det går inte att vaccinera sig mot borrelia, men bakteriesjukdomen kan behandlas med antibiotika. Mot TBE finns ingen behandling, däremot vaccin. Vaccinera dig helst i god tid innan fästingsäsongen.

Att bli geting-, bi-, eller humlestucken är oftast ofarligt, men vissa får allvarliga reaktioner.
Att bli geting-, bi-, eller humlestucken är oftast ofarligt, men vissa får allvarliga reaktioner. Bild: Hasse Holmberg / TT

Geting-, bi- och humlestick

Att bli stucken av en geting, ett bi eller en humla är för de allra flesta ofarligt – men smärtsamt. En del får dock kraftigare reaktioner, och varje år dör 1–3 svenskar efter att ha blivit stuckna. Stick från getingar, i synnerhet bålgetingar, är oftast mer smärtsamma än stick från bin och humlor.

Så skyddar du dig:

ANNONS

För att få getingarna att bli mindre intresserade av dig kan du prova att undvika parfymer och färgglada kläder. Gör inga häftiga rörelser när du har getingar kring dig, det kan provocera dem. Drick inte ur en öppnad burk eller flaska som lämnats obevakad och var uppmärksam när du går barfota utomhus.

Om du blir stucken, försök ta bort gadden så fort som möjligt. Kontakta vården om du har blivit stucken i munnen, får kraftiga reaktioner eller vet om att du är allergisk mot getingstick, bistick eller humlestick.

Vatten med algblomning ska man inte bada i.
Vatten med algblomning ska man inte bada i. Bild: JANERIK HENRIKSSON / TT

Algförgiftning

Om du badar i vatten som har blommande alger kan du drabbas av algförgiftning. Det kan också hända om du sväljer vatten eller äta fisk från sjöar med algblomning. Symtom på algförgiftning är klåda, utslag, huvudvärk, ögonbesvär och illamående med kräkningar och diarré. Om du har fått i dig stora mängder gift kan du även drabbas av feber och muskelsvaghet.

Så skyddar du dig:

Undvik vatten med blommande alger. Håll särskilt barn och husdjur borta från vatten med algblomning. Rör inte algmassor som spolats upp på land. Giftet kan dröja sig kvar i stillastående vatten utan att synas, vänta därför några dagar med att bada när algblomningen är över.

Just nu är det gått om brännmaneter vid Västkustens badplatser.
Just nu är det gått om brännmaneter vid Västkustens badplatser. Bild: Carina Johansen

Brännmaneter

I Sverige finns i regel inga farliga brännmaneter, men det kan göra ack så ont att bränna sig på dem. I manetens bränntrådar finns nässelceller med gift, som brister vid beröring. Då skjuts små trådar ut och gift sprutas in i huden. Det kan ge rodnad och sveda, svullnad, klåda och smärta, illamående och kräkningar samt ytliga brännskador. Vissa utländska maneter kan ge livshotande skador.

ANNONS

Så skyddar du dig:

Först och främst, lär dig skilja på öronmaneter och brännmaneter.

Öronmanet är den vanligaste maneten i Sverige och bränns inte. Den är genomskinlig och känns igen på de fyra öronlika ringarna på kroppen.

Röd brännmanet är den allra vanligaste brännmaneten på Västkusten. Den är orange- eller rödaktig i färgen och kan ge ordentlig sveda om man råkar vidröra den.

Om du har blivit bränd kan du skölja bort bränntrådarna med havsvatten. Pröva att skrapa bort trådarna med till exempel ett betalkort om de inte går att skölja bort. Gnugga inte med en handduk, då kan fler nässelceller brista.

Källor: 1177, Läkartidningen, Svenska Livräddningssällskapet.

ANNONS