Sverige är ett av 50 deltagande länder i Pirls-undersökningen 2016, vars resultat presenteras på tisdag förmiddag. Då visar det sig hur svenska elever presterar i ett globalt perspektiv, men framför allt om kullen född 2005 läser bättre eller sämre än tidigare årskullar. Jämförelsen över tid är huvudskälet till att Sverige deltar i Pirls och andra internationella mätningar. Varken nationella prov eller betyg kan på samma sätt jämföra olika årskullars kunskaper.
- Läsförmågan är ju jätteviktig för alla ämnen. Därför är det viktigt att vi vet hur den ser ut och hur den förändras över tid. Det är också bra att få besked om läsförmågan i yngre ålder, när skolan fortfarande kan sätta in stöd om det behövs, säger Skolverkets Elina Ekberg, projektledare för den svenska Pirls-studien.
Nytt prov
Pirls mäter läsförmågan i två områden: skönlitteratur och faktatexter. Eleverna får läsa tryckt material, men i den senaste provomgången har de också fått läsa på skärm.
- Sverige är ett av de länder som genomfört det digitala provet som mäter faktaläsning på internet. Det testar inte bara själva läsförståelsen, utan också hur väl eleverna kan navigera i den simulerade internetmiljön, säger Elina Ekberg.
Syftet är givetvis att fånga upp en läsmiljö som barn och ungdomar ofta befinner sig i.
- Mycket av faktaläsningen sker ju via internet. Det är också något som flera länder tagit upp i sina styrdokument. Även den svenska läroplanen har skrivits om för att få med den digitala kompetensen.
Bakslag
Hittills har den svenska resultatkurvan i Pirls sluttat nedåt, men från en hög startpunkt. I 2001 års test fick de svenska fjärdeklassarna 561 poäng och var bäst av alla 35 länder som deltog. År 2006 blev det 549 poäng och 2011 542 poäng, vilket fortfarande var över OECD/EU-snittet.
Men fortsätter kurvan nedåt får det ses som ett rejält bakslag, med tanke på alla utbildningssatsningar som gjorts både nationellt och lokalt. Det skulle också vara en negativ överraskning med tanke på att svenska elever gjorde en upphämtning i kunskapsmätningarna Pisa 2015 och Timss 2015.
TT
Pirls (Progress in international reading literacy study) mäter läsförmågan hos fjärdeklassare.
Ansvarig för Pirls är IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement), internationell samarbetsorganisation för forskning inom utbildningsområdet.
Pirls har genomförts 2001, 2006, 2011 och 2016 med rapporter följande år.
De allra flesta elever som deltog i Pirls 2016 är födda 2005. De gjorde provet på vårterminen 2016, och går nu alltså i sjätte klass.
I början av november publicerades resultaten i en kunskapstest i samhällsfrågor, ICCS, genomförd av IEA.
De svenska åttondeklassarna fick 579 poäng, en markant förbättring sedan 2009 då resultatet blev 537 poäng.
Det svenska resultatet var det tredje bästa av totalt 21 länders resultat.
Senare i november presenterades resultaten i en undersökning av 15-åringars förmåga att lösa problem gemensamt.
Studien genomfördes inom ramen för Pisa, som OECD ansvarar för. Det var första gången samarbetsprovet gjordes.
De svenska eleverna fick 510 poäng, över OECD-snittet och ledde till plats 17 av 51 rankade länder.
