- För brottsforskare är det inte så överraskande att man får sådana här svar från politiker. Inför en valrörelse blir det lätt en kapprustning i handlingskraft mot brott, säger Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
Förslagen om straffskärpningar har kommit från olika politiska håll. Liberalerna vill att personer som döms till fängelse ska sitta hela strafftiden ut. Moderaterna har presenterat förslag om att skärpa straffen för våldtäkt och att gängbrottslingar vid vissa brott ska kunna ges dubbla straff. Regeringen anser att tonåringar som är myndiga ska straffas på samma sätt som äldre brottslingar.
Fängelse sämre
Men man ska inte vara alltför optimistisk, om man med längre fängelsestraff väntar sig en effekt på brottslighetens omfattning och utveckling på samhällsnivå, säger Felipe Estrada.
- Generellt sett har alternativa påföljder till fängelse, som villkorlig dom, skyddstillsyn eller fotboja mer positiva effekter sett till försörjningssituation och hälsa. I de fall man ser effekter på återfall så talar inte heller de för att fängelse skulle vara bättre, tvärtom.
Ny forskning visar också att problemen med återanpassning försvåras med längre inlåsningstider. Felipe Estrada och hans forskarkollegor har nyss publicerat en studie i British Journal of Criminology där man undersökt vad som hänt med personer upp till fem år efter deras första fängelsestraff. Det visade sig att det gick sämre för dem som fick fängelse jämfört med en kontrollgrupp som dömdes till en icke frihetsberövande påföljd.
Avskräcker inte
En person som sitter inne är visserligen delvis förhindrad från att begå nya brott. Men för att få en sådan effekt på brottsnivån i samhället krävs att människor sitter inspärrade under väldigt långa perioder – vilket skulle innebära en helt annan inställning till brottsprevention och straff än den som i dag finns i de nordiska länderna.
Argument om att längre straff avskräcker från att begå brott håller inte heller:
- Där visar forskning klart och tydligt att det som har minst betydelse är strafflängder. Det är sanktionssannolikheten som eventuellt har någon betydelse – alltså risken att åka fast och bestraffas, vilken är marginell i de flesta brottstyper, säger Robert Andersson, docent i kriminologi vid Linnéuniversitetet.
Påverkar konflikt
Med tanke på att upptäcktsrisken påverkar mer skulle exempelvis satsningar på något fler poliser vara rimliga, anser Felipe Estrada. Han tror också att en förändring av samhällsdebatten kan påverka brottsligheten, och tar som exempel metoo-rörelsen.
- Den här är extremt mer brottsförebyggande än förslagen på högre straff. Här har vi i stället en samhällsdebatt om normer och hur vi beter oss, som i praktiken kommer att leda till en beteendeförändring och att människor säger ifrån och reagerar på de här sexualbrotten.
Liberalerna gick i mitten av november ut med att man vill att personer som döms till fängelse ska sitta hela strafftiden ut. I dag finns en generell regel om frigivning från fängelse efter att två tredjedelar av tiden har avtjänats. "Villkorlig frigivning ska vara en möjlighet, inte en skyldighet", har partiets rättspolitiska talesperson Roger Haddad sagt.
Regeringen tillsätter i december en utredning som ska föreslå ändringar när det gäller den obligatoriska straffnedsättningen för brottslingar i åldern 18–20 år. Regeringen anser att tonåringar som är myndiga ska straffas på samma sätt som äldre brottslingar. Utredningen ska också titta på om en 18-åring ska kunna dömas till livstids fängelse.
Moderaterna vill bland annat göra villkorlig frigivning möjlig först efter tre fjärdedelar av straffet, ta bort straffrabatten för 18–21-åringar och införa möjligheten att ge dubbla straff för vissa brott som begås i samband med gänguppgörelser. Moderaterna föreslår också minimistraffet för våldtäkt och grov våldtäkt höjs till tre respektive fem års fängelse. Det innebär en höjning med ett år.
