Metoo-kampanjen kan påverka anmälningsbenägenheten av sexualbrott. Arkivbild.
Metoo-kampanjen kan påverka anmälningsbenägenheten av sexualbrott. Arkivbild.

Sexbrott kan nå nya toppnivåer

Allt fler uppger att de har utsatts för sexualbrott – och nästa år riskerar det att se ännu sämre ut, tror en kriminolog. Bland annat som en effekt av metoo-rörelsen och dess förändring av samhällsdebatten.

ANNONS
|

- Jag skulle bli förvånad om inte vi hade ytterligare ökning av andelen som säger att de har blivit utsatta. Man hoppas det, för det visar att fler av dem som är utsatta vågar uppge det även i den här typen av undersökningar, som vi vet innehåller mörkertal, säger Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

När Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade sin senaste trygghetsundersökning visade den på nya dystra siffror. Av de omkring 12000 personer som svarade uppgav 15,6 procent att de i fjol drabbades av något eller några av brotten misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier.

ANNONS

Det är den högsta nivån sedan mätningarna inleddes 2006.

Förändrad inställning?

Andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott har ökat från den tidigare rekordnivån på 1,7 procent 2015 till 2,4 procent 2016. Bland kvinnorna uppger 4,1 procent att de utsattes för sexualbrott förra året, till skillnad från tre procent 2015.

Resultatet är inget som förvånar Felipe Estrada, som anser att de senaste årens diskussion kring brott och trygghet kan ha påverkat resultatet. Frågan är dock om det verkligen är en ökning av antalet brott, eller om vår inställning och tolerans gällande brottslighet har förändrats.

- Den frågan tror jag ingen kan svara på i dag. Det enkla svaret, som Brå säger, det är att det är både och. Men hur mycket av det ena eller andra, det är däremot svårt att veta, säger Estrada.

Få anmäler

Han är mycket positiv till metoo-rörelsen, som han också tror kan påverka anmälningsbenägenheten till det bättre. I Brås undersökning visade det sig att bara elva procent av de som utsatts för sexualbrott, oavsett allvarlighetsgrad, gör en polisanmälan. Främsta orsaken är att man inte tror att polisen kan göra något.

ANNONS

- Den här typen av kampanj visar att det inte bara är polisen man brister i förtroende till, det är också ens chefer och arbetskamrater. Om man inte ens känner förtroende för hur arbetskamraterna kommer att reagera, då blir polisen kanske sista instans. Men tack vare att man kanske börjar prata om det på arbetsplatser och får uppbackning av chefer och arbetskamrater kanske steget att gå till polisen mindre.

TT
Fakta: Trygghetsundersökningen för 2016

Omkring 12000 personer i åldrarna 16–79 år har intervjuats i den nationella trygghetsundersökningen.

15,6 procent (13,3 procent 2015) uppger att de under 2016 utsattes för misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier.

1,4 procent (0,9 procent 2015) uppger att de utsatts för personrån

4,3 procent (3,5 procent 2015) uppger att de utsatts för bedrägeri

5,6 procent ( 5 procent 2015) uppger att de utsatts för hot

2,4 procent (1,7 procent 2015) uppger att de utsatts för sexualbrott

2,7 procent (2 procent 2015) uppger att de utsatts för misshandel

5,5 procent (4,7 procent 2015) uppger att de utsatts för trakasserier

Mindre än hälften av brotten i undersökningen polisanmäls.

Källa: Brå

ANNONS