Sara Woldu var i tonåren första gången hon testade droger. Ecstasy följdes av kokain och några år senare var hon inne i ett tungt heroinmissbruk. Jagade droger på Plattan, bodde omväxlande på härbärgen, parksoffor och i källare och injicerade på offentliga toaletter. Under denna tid utnyttjades hon också.
- Jag har inte blivit våldtagen, men jag har varit med om en massa sexuella ofredanden. Vaknat upp ur ett heroinrus av att en man lagt min hand på sitt kön. Män som kladdat på mig, kommit med skamliga förslag, jag har blivit erbjuden droger i utbyte mot sex. Det var helt normalt för mig, säger Sara Woldu.
"Ingen tror mig"
I dag är hon 35 år och drogfri sedan drygt fyra år tillbaka. I sitt arbete stöttar hon kvinnor i kriminalitet och med missbruk.
- Jag vet hur det ser ut därute. Det är nästan var och varannan tjej som blivit våldtagen. Man har blivit förnedrad, och man är i underläge hela tiden. Det är extremt våld de utsätts för, säger Sara Woldu, som är ordförande och verksamhetsansvarig på Kris (Kriminellas revansch i samhället) i Stockholm.
Gruppen är extra utsatt eftersom de ofta drar sig för att söka hjälp hos myndigheterna, av rädsla för föraktfullt bemötande.
- Det är ganska riskfritt att utsätta den här gruppen kvinnor för våld. Man går sällan till polisen eftersom man själv är missbrukare. Många tänker att "det är ingen som tror mig".
Bort från gatan
Trots att den här gruppen flickor och kvinnor är värst drabbad av sexuellt våld dröjde det innan deras röster hördes i #metoo. Anledningen är rädsla, tror Sara Woldu.
- Man vågar inte göra sin röst hörd. Många är så skamfyllda och tror att det ska vara såhär. Man är oskyddad av samhället eftersom man själv lever utanför samhällets normer, man är själv kriminell – och då finns det inget skyddsnät.
TT: Vilka är de största bristerna i samhället i dag när det gäller att skydda den här gruppen?
- Det är att det brister på alla plan, säger Sara Woldu.
Ett stort problem är att många inte får möjlighet till behandling för att bli nyktra och drogfria, anser hon.
- Får du ingen behandling fortsätter du att leva i det här. Tjejerna måste få hjälp att komma bort från gatan, bort från de här männen och missbruket. Det är där det fallerar.
