Regeringen och samarbetspartierna C och L meddelar under en presskonferens på måndagen flera förslag till förändringar av arbetsrätten.
Däribland generösare regler för företagen i frågan om las, lagen om anställningsskydd, meddelar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).
Regeringen föreslår fler undantag från turordningsreglerna
Vid neddragningar ska företagen få undanta fler anställda från turordningsreglerna än tidigare och dessa ska gälla alla företag, inte enbart mindre arbetsgivare. Det handlar alltså om att gå få dagens två till tre anställda, meddelar regeringen och samarbetspartierna under dagens presskonferens.
– Vi föreslår mer förutsägbarhet i olika steg av uppsägningsprocessen och utökade möjligheter för undantag för företag kring turordningsregler, säger Eva Nordmark under presskonferensen.
En förändring av arbetsrätten som görs gäller uppsägning av personliga skäl. Begreppet saklig grund ersätts med sakliga skäl.
– Det innebär inte någon direkt ändring av gällande rätt, men däremot blir det ett förtydligande som gör det förutsägbart vad som gäller, säger Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl.
Ett annat förslag som regeringen och januaripartierna läggar fram är att reglerna kring inhyrning av personal skärps. Vad som också ska skärpas är företagens möjlighet att hyvla timanställdas arbetstid.
C: Enormt arbete och historiska förslag
Anställningsformen ”allmän visstid” ersätts med ”särskild visstid” vilket lättare ska leda till tryggare anställning, fortsätter arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Hennes samarbetskollega i Centerpartiet – Martin Ådahl, kallar förslagen för historiska.
– Jag vill tacka parterna och samarbetspartierna. Det här är ett enormt omfattande arbete och verkligen en historisk förändring där 100 000-tals får vidareutbildning och där vi lägger fram viktiga ändringar i arbetsrätten så att arbetsrätten anpassas efter dagens arbetsmarknad, säger Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet.
Eva Nordmark och de andra talespersonerna presenterar också ett nytt sorts studiestöd för arbetstagare på svensk arbetsmarknad.
Det innebär att yrkesaktiva får en möjlighet att studera upp till 44 veckor, motsvarande ett år, med det nya studiestöd som för många ska komma att motsvara 80 procent av lönen, enligt förslaget. Regeringen, C och L vill också se en ny omställningsorganisation vilken i så fall skulle inrättas vid Kammarkollegiet.
– Coronakrisen har prövat vårt land på många sätt med ökad arbetslöshet, inte minst långtidsarbetslöshet, därför måste vi blicka framåt för att ta sats ur krisen. Det klivet vi vill ta och genomföra är det största på svensk arbetsmarknad i modern tid, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.
Många och långa förhandlingar om arbetsrätten
Turerna kring en reformerad arbetsrätt har varit många – och stormiga. Efter att den statliga las-utredningen fick nobben av Socialdemokraterna och fackföreningarna då förslagen ansågs som alltför företagsvänliga, kunde delar av arbetsmarknadens parter under hösten lägga fram en uppgörelse även kallad las-avtalet. Stora delar av LO-kollektivet är dock inte med på banan.
Eva Nordmark hoppas att resterande delarna av LO nu ansluter sig till reformen. Centerpartiets Martin Ådahl påpekar därtill att LO:s största förbund, Kommunal och IF Metall redan står bakom dessa förslag.
Huruvida reformen skapar jobb svarar dock varken arbetsmarknadsminister Eva Nordmark eller Centerns arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl direkt på.
– Det här kommer att förbättra svensk arbetsmarknad. Ger ökad flexibilitet, stärkt anställningsskydd för personer med osäkra anställningar och ökad möjlighet till kompetensutveckling. Jag tror att många kommer att bejaka detta, säger hon.
Reformen av arbetsmarknaden beräknas kosta 11 miljarder
Att reformera arbetsrätten har funnits med som en av punkterna sedan regeringen och samarbetspartierna C och L skrev under januariavtalet efter valet 2018.
När reformen på arbetsmarknaden planeras vara fullt utbyggd 2026 väntas den kosta motsvarande 11 miljarder kronor och kommer ingå i budgetpropositionen 2022.
Lagändringarna som regeringen och samarbetspartierna hoppas genomföra föreslås träda i kraft den 30 juni 2022.
