Ovanligt kalla temperaturer har under den senaste veckan uppmätts över hela landet. I Västsverige har dygnsmedeltemperaturerna varit omkring minus fem dagtid och minus tio nattetid i december.
Det kalla vädret och halkan som den medfört har lett till ovanligt många vurpor. Enligt Albin Stjernbrandt, överläkare och forskare vid Norrlands universitetssjukhus, sträcker sig dock kylans hälsoeffekter längre än bara olyckor.
– Kylan påverkar egentligen hela kroppen. Alla funktioner och system, säger han.
Skelettmuskulaturen spänner sig och på så sätt kan orsaka smärta. Människor med luftvägssjukdomar som astma och kol får besvär och när blodkärlen drar ihop sig på grund av kylan kan det leda till ett högre blodtryck, vilket är särskilt negativt för personer med hjärt-kärlsjukdomar.
Det är inte heller bara isen som gör att olyckorna blir fel på vintern, eftersom kylan också kan påverka vår uppmärksamhet.
– Kylan verkar som ett obehag, vilket kan påverka vår koncentrationsförmåga och uppmärksamhet och kan leda till en ökad risk för olyckor. Det finns en stor mängd olika negativa hälsoeffekter, och ingen del av kroppen lämnas oberörd.
Äldre och kvinnor löper högre risk
Albin Stjernbrandt har bland annat skrivit en avhandling om hur kylan påverkar våra händer, som han kallar för kroppens ”främsta arbetsredskap”. Han har främst fokuserat på kylans fysiologiska effekter.
Vissa grupper påverkas mer än andra.
– De som är särskilt sårbara. Vi vet att äldre drabbas hårdare än yngre och att kvinnor drabbas värre än män, eftersom båda grupperna har en lägre värmealstrande förmåga.
Personer med kroniska sjukdomar, som tidigare nämnda hjärt-kärlsjukdom, diabetes, lungproblem och olika nervsjukdomar löper också högre risk att påverkas av köld. Hemlösa personer som är också särskilt utsatta.
För många är sträckan mellan hemmet och jobbet det tillfälle man utsätts för kyla. Kan även den korta tiden ha en inverkan?
– Det är lite svårt att svara ja eller nej på den frågan, men vi vet att pendling till och från arbetet är en av de huvudsakliga tiderna då vi utsätts för kallt klimat. Där kan man se effekter på gruppnivå, men jag skulle inte gå så långt att säga att den enskilde individen behöver känna någon oro över att ta en promenad, säger Stjernbrandt.
”Kan uppfattas väldigt olika”
Kalla dagar är vi mer inomhus, vilket kan förklara varför förkylningsvirus sprids mer under vintern.
– Det har framför allt att göra med att vi vistas mer inomhus och närmre inpå varandra, samt att vi till exempel åker kollektivt. Kallt klimat driver fram att vi exponeras mer för virus, även om det också kan finnas andra orsaker.
Så vad kan man egentligen göra mot kylan? Att klä sig varmt är det givna svaret, men enligt överläkaren bör man också ta reda på hur kylan kommer att kännas, snarare än att bara titta på den faktiska lufttemperaturen.
– Man måste ta hänsyn till allt som påverkar kyleffekten, som exempelvis vind, nederbörd och luftfuktighet. Minus fem grader kan uppfattas väldigt olika.
Så påverkas vi av kyla
- Alla kroppens funktioner påverkas av vistelse i kallt klimat.
- Negativa effekter kan uppkomma i relativt mild väderlek, även kring nollstrecket.
- Det finns särskilt sårbara grupper, exempelvis de som vistas mycket utomhus, äldre samt kvinnor.
- Det finns ingen effektiv behandling av köldskador. Den enda åtgärd som är effektiv är att förebygga.
