Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

S ger besked: vill att Sverige ansöker om Natomedlemskap

Socialdemokraterna har nu gett besked i Natofrågan: Partiet ska verka för att Sverige ska gå med i försvarsalliansen. Men man vill varken se kärnvapen eller fasta baser på svenskt territorium.
Beslutet fattades med en väldigt bred majoritet, enligt statsminister Magdalena Andersson.

När Socialdemokraternas partistyrelse samlades på söndagseftermiddagen för att fatta beslut i Natofrågan var den allmänna uppfattningen att partiet skulle säga ja till ett medlemskap, även om enskilda ledamöter hade en annan personlig åsikt.

Nu står det klart att Socialdemokraterna mycket riktigt kommit fram till att man ska verka för att Sverige ska gå med i Nato.

På presskonferensen vid 18-tiden förklarade statsminister Magdalena Andersson att ett ställningstagande för Nato innebär att Socialdemokraterna är beredda att frångå en säkerhetspolitisk linje som Sverige har haft i 200 år.

– För oss socialdemokrater är det tydligt att den militära alliansfriheten har tjänat Sverige väl, men vår slutsats är att den inte kommer att tjäna oss lika väl i framtiden, förklarade Magdalena Andersson.

”Inte tänkt att bli såhär”

Hon menade att det inte var ett lättvindigt beslut men att vi måste förhålla oss till verkligheten så som den faktiskt ser ut och att besluten måste fattas därefter.

Även försvarsminister Peter Hultqvist var inne på samma linje.

– Det var inte tänkt att det skulle bli så här, men så anföll Ryssland Ukraina och då måste vi också kunna göra en omvärdering.

Ha förklarade att det handlar om grundläggande värderingskonflikter mellan auktoritära och demokratiska stater.

Socialdemokraterna har dock med ett förbehåll om Sverige godkänns som Natomedelm: det ska inte finnas några permanenta baser eller kärnvapen på svensk mark.

Intensiv process

Partisekreteraren Tobias Baudin konstaterade att det varit en intensiv och snabb process men var samtidigt stolt över det omfattande dialogarbete partiet haft på olika plan.

– Hade vi ägt processen själva hade det blivit annorlunda, sa han och konstaterade att det inte gick på grund av den tid vi lever i.

Baudin bedömde beslutet som ett styrkebesked för partiet och att det var det bästa beslutet för Sverige.

Partistyrelsens beslut var dock inte enhälligt.

– Vi var inte helt eniga men det var en väldigt bred majoritet som stod bakom beslutet, konstaterade Magdalena Andersson.

Det här händer nu

På måndag kommer den säkerhetspolitiska analysen som presenterades i fredags att debatteras i riksdagen och Magdalena Andersson ska försäkra sig om det finns ett brett stöd för en Natoansökan för att därefter kunna fatta ett regeringsbeslut.

En formell ansökan skickas därefter in till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, men om det sker redan på tisdag eller någon dag senare beror på Finland. Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin meddelade på söndagen att Finland ansöker om Natomedlemskap. Även där ska frågan upp i det finska parlamentet på måndag och den finländska riksdagen ska fatta ett beslut om en Natoansökan. Drar det ut på tiden kan den svenska Natoansökan fördröjas en smula då Sverige och Finland båda uttryckt att ansökningsprocessen ska ske gemensamt.

Därefter börjar en ratificeringsprocess och samtliga 30 Natoländers parlament ska ta ställning till Sveriges och Finlands ansökan. Alla måste säga ja för att en ny medlem ska kunna godkännas.

Enligt utrikesminister Ann Linde, som också talade på presskonferensen, kan det ta tid.

– Om vi blir inbjudna till en ratificeringsprocess kommer den inte att bli enkel. Det kan ta upp till ett år, sa Ann Linde.

Det bekräftades även av Magdalena Andersson som sa att det kan ta upp till ett år innan Sverige blir medlem. Samtidigt har flera länder uttryckt en önskan om att snabba på processen.

LÄS OCKSÅ: Sex av åtta partier står bakom Natorapporten

LÄS OCKSÅ: Ann Linde om Finlands besked: Sverige kan inte stå still