Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Strömstads Tidning
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Rykte eller fakta om det nya coronaviruset

I coronapandemins kölvatten har en mängd olika påståenden, rykten och faktoider börjat spridas, inte minst på sociala medier. Nedan listar vi några mer eller mindre kända påståenden och experternas svar på vad som faktiskt stämmer.

Har du hört något påstående om det nya coronaviruset som inte kan stämma, eller såg du en Facebookpost som är för bra för att vara sann? Skriv in påståendet i vår liverapportering i slutet av artikeln, så kanske du kan få svar på just din fråga.

Maten kommer att ta slut

Det är inte sannolikt att pandemin kommer få så stora konsekvenser att matförsörjningssystem börjar svikta. Däremot kan hamstring i sig skapa obalans och oreda. Redan nu märker dagligvaruhandeln av att människor hamstrar, enligt Andreas Aspsäter, chef varuflöde på Coop och ordförande för Svensk Dagligvaruhandels logistikråd.

– Vi ser en tendens till hamstring, ja. Det är en ökad försäljning just nu och vi gör allt vi kan för att hålla produktionen igång och leverera ut till butik. Men vissa artiklar tar slut. Det handlar om artiklar med lång hållbarhet, konserver, torrjäst, alkogel och febernedsättande.

Men handeln är ännu inte i närheten av en situation där matförsörjningen hotas.

– Att det inte skulle finnas mat till befolkningen, det är vi inte i närheten av. Nu är det vissa artiklar som inte finns. Men om till exempel en viss pastasort är slut finns det andra att ta istället.

Nu är det inte viruset som ställer till problem och får olika artiklar att ta slut, snarare hamstringen i sig, enligt Andreas Aspsäter.

– Det är snarare rädslan att samhället stänger ner. Det är min personliga uppfattning. Att folk läser i tidningen vad de behöver ha för att klara sig och de varorna tar slut. Det är ett större problem än viruset, säger Andreas Aspsäter.

Hamstring skapar obalans

Mats Abrahamsson är professor i logistik och kvalitetsutveckling på Linköpings Universitet. Han håller med om att hamstring riskerar att skapa obalans i systemen.

– Det som är lurigt med hamstring är att det på kort sikt skapar en hög efterfrågan. Det ger en signal i logistiksystemen om att det behöver fyllas på väldigt mycket. På kort sikt blir konsekvensen brist på varor och på lång sikt för mycket varor. Det gör att hela systemet blir lidande. Hamstring är ett elände när det inte behövs.

Mats Abrahamsson påpekar att han inte forskat specifikt på matförsörjning men tror ändå att de svenska systemen är robusta nog att stå emot.

– Jag tror det svenska dagligvarusystemet är ganska stabilt och jag tror inte man kommer överreagera i onödan. Vissa varor kan ta slut men värre än så tror inte jag det kommer att bli, säger han.

Hamstring är alltså onödigt om rädslan är att maten tar slut. Däremot kan det leda till att man inte behöver besöka affärer lika ofta och således kan klara sig längre om man blir sjuk.

Ju mer miljöproblemen ökar, desto fler virusutbrott kommer att komma

Om detta stämmer eller inte beror lite på vilken typ av sjukdom det handlar om och vilken typ av miljöproblem som åsyftas, enligt Mikael Berg, professor vid Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, enheten för virologi, på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Vektorburna sjukdomar, det vill säga där en annan organism är smittbärare, kan bli vanligare när klimatet blir varmare.

– Virus som vi normalt inte har här uppe kan kan tänkas komma hit, beroende på att vi får en annan miljö här. Ett exempel är att myggarter som normalt sett inte finns här kan flytta hit.

Men som i det här fallet, med ett coronavirus som tar klivet från djur till människa – kan det bli vanligare på grund av klimatförändringar?

– Jag har svårt att tänka mig det. Min personliga tro är snarare att det kan handla om mänsklig påverkan. Som att skövla regnskogar vilket tvingar vilda djur närmare tamdjur och människor. Om man förstör vilda djurs habitat och inkräktar i deras normala miljö kan det bli en påtvingad kontakt mellan vilda djur, tamdjur och människor som gör att virus kan ta klivet över.

Pandemin kan kasta in världen och Sverige i en ekonomisk kris

En brasklapp här är att ingen vet någonsin säkert vad som kommer hända i världsekonomin, allra minst med tanke på all osäkerhet som den nuvarande pandemin orsakar. Men oron för konjunkturen är befogad. Det menar Ola Olsson, professor i nationalekonomi vid handelshögskolan, GU.

– Det är klart att det är en befogad oro men de börsfall som varit. Sammantaget är det ett av de största börsfallen i modern tid.

– Det kommer att vara ett stort produktionsbortfall och en chock både vad gäller utbud och efterfrågan. Åtminstone på kort sikt lär det kyla och minska ekonomisk aktivitet. Det är tveklöst så.

Finns det förutsättningar för ekonomin att studsa tillbaka?

– Ja, det kan den göra. Om pandemin dör ut står många länder, inklusive Sverige, väl rustade för att fortsätta utvecklas. På så sätt finns det anledning att tro att ekonomin kommer återhämta sig. Frågan är hur lång tid det kommer att ta.

Andra influensavaccin kan ge ett visst skydd även mot Coronapandemin

Detta stämmer inte, enligt Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet.

– Nej. Virus är väldigt olika och det finns inget vaccin mot något coronavirus, hela familjen saknar vaccin. Därför kan jag säga säkert att inget av de vaccin vi har mot virus kommer att fungera. De är för olika.

Handsprit hjälper inte mot virus

Handsprit har en effekt, det menar flera sakkunniga som tidningen talat med. Men däremot är det bra att komma ihåg att tvål och vatten duger fint – kanske till och med bättre. Men handsprit tar död på coronavirus, enligt Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet.

– Om viruset har ett hölje, ett fettskikt runt sig som det här har viruset har, kan handsprit fungera. Men mot vinterkräksjuka, orsakat av calicivirus, som inte har ett fetthölje, är handsprit verkningslöst.