De kan få ut dig i joggingspåret, erbjuda samtalsterapi eller glada tillrop. Listan kan göras lång över apparna som ska hjälpa oss att må bättre.
- Vi brukar säga att det är en digital kompis som man chattar med, och som hjälper dig att ta en kort paus varje dag för att ägna dig åt tankar du mår bra av, säger psykologidoktorn Hoa Ly som ligger bakom Shim – en chattbot som genom att ställa frågor ska styra användaren mot positiva värden.
Psykologiprofessorn Per Carlbring ser likheter mellan 70-talets boom av självhjälpslitteratur och dagens hälsoappar.
- Då skulle man läsa en bok på egen hand, och tanken var att det skulle hjälpa en. Många personer vill förbättra sig själva, och både i böckerna och i dagens appar ser vi en sådan riktning.
"Som ett gym"
Han menar att självhjälpsmetoder ibland säljs in som mirakelkurer, men att effekten sällan är belagd genom forskning.
- Det är viktigt att se vilka som står bakom apparna, har det gjorts studier? Det kanske också finns någon man kan konsultera, en psykolog som kan rekommendera en app som fungerar, säger Per Carlbring och tillägger:
- Det värsta som kan hända är att en person tappar hoppet om att bli hjälpt, blir sämre och kanske tar livet av sig.
I fallet med Hoa Lys chattbot har man före lanseringen genomfört en studie som visar på positiva effekter, men han understryker att appen inte bör ses som en behandling mot psykisk ohälsa.
- Här måste man tydligt framhålla att Shim är mer ett gym än ett sjukhus.
Ett första tankeembryo till appen föddes när Hoa Ly bodde i Japan. Trots att det här var innan de moderna smarta telefonerna gjort entré var människor helt besatta av sina telefoner.
- Jag och en annan psykologistudent tänkte redan då att vad häftigt det vore att få människor att använda den här tiden till att göra saker de verkligen mår bra av, via sina telefoner.
Personlig vård
Nu pillar folk på sina telefoner mer än någonsin och kommer sannolikt att fortsätta göra det – också när det gäller att söka vård.
- Det skulle jag definitivt säga, säger Anders Ekholm, vice vd för Institutet för framtidsstudier.
Han förklarar att det delvis har att göra med egocentrism och personalbrist.
- Vi tycker att hälsa ska vara för oss personligen, och för det är vården otillräcklig. Dagens vård är genomsnittsbaserad. "Du är man och 73 år, då gäller det här gränsvärdet". Att ha koll på tio miljoner invånare klarar inte landets samlade läkarkår. Maskinerna kan göra det personligt.
Men för att det ska bli säkert efterlyser han ett kvalitetsregister för vårdappar.
- Man kan då säga "den här appen kan fungera för dig, men inte för dig". Man måste komma ihåg att majoriteten av allt hälsoarbete redan görs av befolkningen. Du som patient tar ansvar för att förändra din livsstil. I det stora hela ser jag det som positivt, säger Anders Ekholm.
