Sedan i våras har Sjukvårdens larmcentral ansvaret för att svara på ambulanslarm för hela Västra Götalandsregionen. Det handlar om hundratals samtal, varje dag. Men GP avslöjade i september att regionen vid flera tillfällen under året endast haft en sjuksköterska på plats för att besvara samtalen. Något som verksamhetschefen Ann-Louise Andersson först uppgav att hon inte hade kännedom om, men sedan bekräftade.
– Aldrig, skulle jag vilja säga. Kanske att det hände någon gång i somras när vi inte hade personal, och då hade vi ju SOS Alarm. Men jag tror inte att vi någonsin hade en, sade Ann-Louise Andersson först.
Efteråt bestämde hon att de scheman där bemanningen dokumenterades skulle förstöras, för att hindra fortsatt granskning. Detta medgav hon själv i mejl till GP.
LÄS MER:Regionchef förstör dokument för att förhindra granskning
Nu har GP tagit del av utdrag ur regionens lönesystem, där uppgifter om tjänstgöring ändå funnits sparade. De visar att problemet med ensamma sjuksköterskor inte var isolerat till sommaren. Nästan dubbelt så många gånger under hösten, som det hittills varit känt att det skett under sommaren, har en enda sjuksköterska varit på plats med ansvaret att bedöma ambulanslarmen. Under sommaren var det sju tillfällen då endast en sjuksköterska och en helikopterkoordinator var på plats. Om det utöver det var fler tillfällen då även någon annan yrkesroll var på plats är i dagsläget oklart.
13 tillfällen under september - november
Den 26 september besökte bland andra Charlotte Nordström (M), ordförande för styrelsen för Regionhälsan, Sjukvårdens larmcentral.
– De ringde in så att det satt sköterskor på varenda plats, har en medarbetare tidigare sagt till GP.
Personen kritiserade ledningen för att visa upp en falsk bild av verkligheten.
Dagen då besöket skedde var det fler sjuksköterskor i tjänst än vid något annat tillfälle den veckan – 12 stycken totalt under dagpasset. Det visar utdragen ur lönesystemet som GP har tagit del av. Dagen efter var det bara åtta sjuksköterskor i tjänst. Både tidigare samma vecka och veckan efter inträffade det dessutom att endast en sjuksköterska var i tjänst under en del av passet.
– Det är olyckligt måste jag säga i så fall för det här måste man ju planera, säger Charlotte Nordström.
Hennes besök var inte planerat i förväg, säger hon, utan bestämdes kvällen innan med anledning av GP:s granskning. Hon får höra hur bemanningen har sett ut först när GP ringer upp henne.
– Jag kan varken bekräfta eller dementera att det stämmer, jag bara hör vad du säger. Jag kom dit för att i gott syfte se hur de mår, i en sådan turbulent situation som det var just då, där de här artiklarna var i Göteborgs-Posten och förklara att så här är det, så här granskas vi, och försöka se vad som behövdes för att stötta personalen.
"Ond cirkel"
Totalt har det skett 13 gånger under perioden 1 september-26 november att det endast funnits en sjuksköterska i tjänst med uppgiften att besvara larmsamtal från hela Västra Götaland. Det handlar om enstaka timmar på morgonen och kan jämföras med att det under sommaren inträffade vid sju tillfällen. Trots att SOS Alarm hanterar samtalen som inte hinns med har medarbetare vittnat om att det är stressigt och påfrestande att sitta som ensam sjuksköterska på larmcentralen.
Hur ser du på det?
– Det är väldigt olyckligt. Nu vet ju inte jag hur det varit med inflödet med de dagarna som du nämner, men det måste vara utifrån det tal som man känner att man kan klara av. Annars så blir det en hög belastning för den personen som arbetar just då, säger Charlotte Nordström.
Det finns även en säkerhetsaspekt av det, enligt Charlotte Nordström, beroende på huruvida SOS Alarm har bemannat så att de kan ta alla resterande samtal.
– Och dessutom att det kostar mycket för våra skattebetalare, det blir en ond cirkel av alltsammans. Och det är därför vi vill se över detta, säger hon.
Om det är så att man har försökt presentera en sminkad bild av verkligheten för dig, hur ser du på det i så fall?
– Jag känner inte att jag har fått en sminkad bild. Jag har analyserat och sett vad som är, det är därför jag initierade rapporten (utvärderingen av Sjukvårdens larmcentral som regionen gjort, reds anmärkning), innan du fick nys om det i sommar. Jag har det ansvaret i styrelsen, jag skulle begå ett brott mot styrelseetiken om jag inte tog det ansvaret och tala om för beställaren att det här funkar inte. Personalen gör ett kanonjobb utifrån de förutsättningar som finns. Men de har inte sminkat någonting för mig, säger Charlotte Nordström.
GP vill intervjua verksamhetschefen Ann-Louise Andersson och primärvårdschefen Monika Bondesson för att kunna ställa följdfrågor, men verksamhetschefen hänvisar till primärvårdschefen, som endast svarar på mejl. Hon svarar inte på frågan varför sjuksköterskor varit ensamma vid fler tillfällen än under sommaren utan hänvisar endast till att det samtidigt funnits en annan sjuksköterska i tjänst på en annan funktion, exempelvis som operativ driftledare. De kan stötta upp vid behov, men har alltså ett annat jobb att sköta samtidigt. Det är dock inte alltid som det har funnits någon sådan person.
”Vid fyra tillfällen mellan 19 augusti och 28 november har det skett att enbart en sjuksköterska prioriterat inkommande samtal. Det har inträffat mellan kl 7-8 på morgonen, och anledningen är framför allt sjukfrånvaro eller vård av barn. Under denna tid har en annan sjuksköterska samtidigt prioriterat och dirigerat helikopteruppdrag”, skriver Monika Bondesson.
Åtta personer har sagt upp sig de senaste månaderna
Samtidigt visar handlingar som GP har tagit del av att personaltappet på Sjukvårdens larmcentral fortsätter. Sedan GP:s granskning av larmhanteringen inom Västra Götalandsregionen började har totalt sju sjuksköterskor och en undersköterska slutat eller aviserat att de ska sluta – samtliga efter att själva ha sagt upp sig. Det är fler än tidigare perioder under året.
– Hur mycket egna regler och egna normer får de hålla på med? Det har ju inte blivit bättre på den arbetsplatsen, det är fruktansvärt, säger en av dem till GP.
Monika Bondesson svarar kortfattat på frågorna om anledningen bakom avgångarna och hur de påverkar verksamheten.
”Medarbetarna i fråga har slutat på egen begäran. När någon avslutar sin anställning är det alltid en förlust för verksamheten”, skriver Monika Bondesson.
På tisdagen ska regionstyrelsen fatta beslut om huruvida Sjukvårdens larmcentral ska finnas kvar eller inte.
