- Det blir ett väldigt märkligt mandat, säger Sven-Erik Bucht (S) till TT.
- Sverigedemokrater, liberaler, centerpartister, kristdemokrater och moderater har enats om att svensk position ska vara att man ska skydda ålen i alla vatten, men att det ska vara ett undantag för Sverige.
Hade regeringen fått bestämma skulle Bucht ha åkt till fiskeförhandlingarna i Bryssel och drivit på för ett förbud för ålfiske i alla EU:s vatten nästa år, även de svenska. Om det inte hade gått, skulle han även ha varit beredd att stödja ett förslag från EU-kommissionen om ett begränsat skydd för ålen. Det förslaget gäller bara ål över tolv centimeter, vilket i praktiken undantar fiske i Medelhavet.
Lika med noll
Chanserna för att Sven-Erik Bucht ska kunna övertyga de andra 27 EU-länderna om att svenska ålfiskare ska undantas, i enlighet med Alliansens och SD:s vilja, tror han är lika med noll.
- Det blir nog 1–27, säger han.
Moderaternas Gunilla Nordgren motiverar Alliansens och SD:s förslag med att de vill värna det småskaliga ålfisket som sedan länge bedrivs på skånska ostkusten. Ett förbud skulle innebära ett näringsförbud, menar hon.
- Man kan ha ett förbud 2018 och 2019, och sedan kanske traditionen har försvunnit, säger hon.
Dessutom gillar inte Alliansen kommissionens undantag för glasålen, alltså den unga ålen.
- Vi tycker att kommissionen har lagt sig för typ Frankrike, medan vi skulle drabbas, säger Nordgren.
"Obegripligt"
Ålen är en akut hotad art och beståndet i Europa har minskat med 90 procent sedan 1950-talet. Jens Holm (V) anser att Alliansen och SD nu uppträder oansvarigt och oseriöst.
- För mig är det helt obegripligt hur man kan agera på det här viset, säger Holm.
Han anser inte att EU-kommissionens förslag är perfekt, men det är ändå ett konkret förslag för att rädda ålen.
- Det är det mest realistiska förslaget som har funnits på åratal. Att då kräva undantag för svenska fiskare, menar jag inte är trovärdigt. Det är dumheter.
TT
Den europeiska ålen är en hotad fiskart och endast tio procent av det bestånd som fanns på 1950-talet beräknas finnas kvar.
Arten fortplantar sig på flera hundra meters djup i Sargassohavet – över 800 mil från Sverige. Ålyngel, som senare omvandlas till glasålar, följer sedan med Golfströmmen till Europa och Nordafrika för att under 10–20 år växa till sig i sötvatten eller i bräckt vatten. Under den delen av livet kallas de för gulål. I Medelhavet är livscykeln kortare.
När de uppnått könsmogen ålder kallas de blankål och de vandrar då tillbaka till Sargassohavet för att leka, fortplanta sig, och sedan dö.
Förutom i miljöer med bräckt vatten som Östersjön och i flodmynningar i Biscayabukten fiskas ålen i sötvatten över hela Europa och i kustnära laguner i Medelhavet. Exakt hur mycket ål som fångas över hela Europa är oklart eftersom informationen från många länder är bristande.
I svenskt vatten sätts ål ut i sötvatten som framför allt mynnar ut på västkusten, där det är förbjudet att fiska ål sedan 2012. Ålyngel sätts numera också ut direkt i havet. Då importeras ålyngel från Storbritannien och under vissa år även från Frankrike.
Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Havs- och vattenmyndigheten, Naturskyddsföreningen.
Sedan 2007 är det endast personer med ett särskilt tillstånd från Havs- och vattenmyndigheten som får fiska ål i Sverige. Ålen måste vara minst 70 centimeter lång för att få fångas.
Vissa sötvattensområden är undantagna från förbudet och där är fritidsfiske tillåtet. Om fångad ål från dessa områden ska säljas krävs ett särskilt tillstånd för fiske.
Sedan 2012 är det förbjudet att fiska ål på västkusten.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten, Världsnaturfonden WWF.