Högfluorerade ämnen, PFAS, är en grupp syntetiska kemikalier som inte bryts ned i naturen och kan leda till hälsoproblem. Det finns mer än 10 000 PFAS-ämnen och nya varianter kan lätt framställas. Några är redan begränsade och vid årsskiftet infördes nya EU- gränser för hur höga nivåer det får finnas av vissa PFAS-ämnen i dricksvatten och livsmedel.
PFAS är cancerframkallande
Men begränsningarna som gjorts hittills räcker inte. Det anser fem europeiska kemikaliemyndigheter, däribland svenska Kemikalieinspektionen, som på tisdagen presenterade ett förslag om att förbjuda all användning av produkter som innehåller PFAS i EU.
– PFAS är vår tids värstingkemikalier. De är så otroligt långlivade och bryts i praktiken inte ner. Vi brukar kalla dem evighetskemikalier. Samtidigt ser vi hur användningen ökat över tid. Om vi fortsätter på det här sättet kommer det att bli för höga halter som medför risker både för människor och miljö, säger Per Ängquist.
Hur farligt är PFAS för människor?
– Vi vet inte hur det ser ut för alla PFAS-ämnen. Men vi vet att de som är mest undersökta är misstänkt cancerframkallande och kan påverka fosterutvecklingen. Och det finns en växande oro för att det gäller även för de ämnen som inte är undersökta. Därför kan vi inte vänta med att förbjuda spridningen av dem.
PFAS i pingviner
Bakom förslaget står Sverige, Nederländerna, Tyskland, Danmark och Norge. När förslaget presenterades på tisdagen sa representanter för ländernas kemikaliemyndigheter att utsläppen från användningen och tillverkningen av PFAS i EU beräknas uppgå till 4,4 miljoner ton de närmaste 30 åren. Och då har inte ens avfallet räknats in.
Man har hittat PFAS överallt på jorden, till och med i pingviner på Antarktis. Men de flesta behöver inte vara oroliga för att de fått i sig för mycket i nuläget, enligt Per Ängquist.
– Jag tycker inte att man som individ ska gå runt och vara orolig, men vi behöver agera förebyggande.
Men det har inte gått för långt redan då?
– Det kan man alltid diskutera, men jag tycker att vi agerar på ett rimligt sätt utifrån vad vi vet och hur mycket det används.
Företag kommer enligt förslaget få mellan 1,5 till tolv år på sig att fasa ut PFAS i sina produkter, beroende på hur tillgängliga alternativ som finns. Matförpackningar kan till exempel få fem år på sig medan medicinsk utrustning som pacemakers och andra implantat får tolv år.
Ett av de största förbuden
Förslaget väntas läggas fram för medlemsländerna för beslut 2025. Om det går igenom skulle det bli ett av de största förbuden mot kemiska ämnen någonsin i Europa.
– Utifrån det vi vet i dag skulle jag säga att det här är vår tids största kemikaliefråga, säger Per Ängquist.
Sverige var ett av de första länderna i världen att uppmärksamma problemen med PFAS. Kemikalieinspektionen har arbetat med frågan sedan början av 2000-talet och drev bland annat arbetet som ledde till att PFOS, ett av de farligaste PFAS-ämnena, förbjöds internationellt.
Så påverkar PFAS kroppen
- I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar. Vi får också i oss låga halter från inomhusluften eftersom ämnena sprids från prylar och material i våra hem.
- Det finns i dag stora kunskapsluckor om hälsoeffekter på människor av högfluorerade ämnen, framför allt på lång sikt. Den information som i dag finns om hälsoeffekter är baserad på ett fåtal PFAS och kommer främst från studier på försöksdjur.
- Uppvisade effekter på försöksdjur är bland annat påverkan på levern, blodfetter, sköldkörtelhormon, immunförsvaret och effekter på avkomman.
- Eftersom studierna är gjorda på djur kan man inte säkert veta att dessa effekter uppstår hos människor. Hos människor har misstänkta samband hittats mellan förhöjda halter i blodet av högfluorerade ämnen och bland annat försämrat immunförsvar, påverkan på blodfetter och sköldkörteln.
- PFAS-ämnen kopplas även till ökad risk för cancer och påverkan på födelsevikt hos nyfödda.
Källa: Kemikalieinspektionen
